Så ska polis, ambulans och brandförsvar ställa om till eldrift
EU har beslutat att man i praktiken ska förbjuda fossilt drivna fordon i Europa 2035. Trots att elbilarna tar över allt mer finns det verksamheter och fordonsslag som kan påverkas negativt av ett tvång på omställning. Hur ska polis, brandförsvar, ambulanser och andra utryckningsorganisationer anpassa sig?
Från 2035 kommer så stränga utsläppsregler för fordon att börja gälla inom EU att det i praktiken innebär stopp för fossilt drivna bilar. Det kan komma att påverka en rad verksamheter och organisationer som har behov av möjlighet till full tank snabbt, bra räckvidd och att fordonen fungerar i extrema temperaturer.
Framför allt vet vi att lastbilar står inför en svår utmaning, eftersom de är otroligt tunga och kräver enorma batterier om de ska drivas med el, vilket i sin tur leder till att de skulle bli stående vid laddstolpar nästan lika mycket som de rullar på vägen.
Men den utvecklingen pågår för fullt och man ser förstås över andra möjligheter som till exempel vätgas. Vad man däremot pratat mindre om är hur verksamheter som blåljusorganisationer ska kunna anpassa sig. Det är ju inte särskilt väl fungerande om en ambulans får utryckning, men har en halvtimme kvar att ladda.
Tidigare i år kom däremot ett pressmeddelande från ett ambulansföretag i Stockholm som börjat testköra med en eldriven ambulans. I Stockholmsområdet fungerar det bra, menar företaget, eftersom det inte är så långa sträckor att köra där. Men om det skulle fungera lika bra i norra Sverige på vintern när en körning kan handla om 30 mil enkel väg är inte lika självklart.
För brandförsvaret som till stor del använder just lastbilar, lär det kunna bli bekymmer ifall det inte kommer något sorts undantag kring förbränningsmotorer. Vi har tidigare skrivit om e-bränslen, eller syntetiska bränslen, som alternativ i befintliga förbränningsmotorfordon. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bär huvudansvaret för utvecklingen inom brandförsvaret, menar att det troligen kommer att finnas alternativa drivmedel.
”I morgon är det nog inte så att alla fordon för akut hantering inom samhällsviktig verksamhet kommer att drivas med samma drivmedel som har varit traditionen fram till i dag. De drivmedeldepåer som fanns i det gamla totalförsvaret existerar inte längre. Detta är en av utmaningarna för det nya totalförsvaret, att bygga ett hållbart och motståndskraftigt samhälle. I framtiden kanske en räddningstjänst är självförsörjande och förutom sina lager av diesel och biodrivmedel också kan producera sin egen vätgas som tillsammans med elen från sol och vind kan ladda bränsleceller och batterier i fordon och utrustning.” skriver Marcus Vilhelmsson, enhetschef för brand och räddning, i ett mejl till Teknikens Värld.
Även om de anser att 2035 är långt fram tycker de att det är viktigt att hänga med i utvecklingen och att det är en del av samhällets ansvar, men också att man måste säkerställa att räddningstjänstens förmågor och uppgifter bibehålls.
Hos polisen är man luddigare och ger inget konkret svar på hur man tror att framtiden kommer se ut, men pressavdelningen skriver i ett mejl: ”Polismyndigheten följer noga fordonsindustrins omställning till eldrivlinor och myndigheten har tät kontakt med våra fordonsleverantörer i frågan. Polismyndigheten följer också de politiska beslut som fattas på området inom EU.
Ett större initiativ som innefattar en utredning av förutsättningarna för att införa laddhybrider med även rena elfordon inom Polismyndigheten har startat upp och kommer att fortgå under 2023. Ett bredare resultat och vidare information kommer att kunna ges under första delen av 2024.”
Efter att ”förbudet” mot fossilt drivna bilar meddelades har det också väckts kritik mot de nya reglerna och det står än så länge oklart om hur det faktiskt kommer se ut 2035. Men det slutgiltiga målet om en koldioxidneutral vagnpark är ett faktum och på något sätt måste alla typer av verksamheter så småningom ha möjlighet att ställa om, med rätt förutsättningar.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se