På drift i Finnkampen

Visst har jag läst Jack Kerouac’s bok På drift, men det som skedde i går ligger liksom lite på en annan nivå. Det hela började på tisdagskvällen med ett samtal från kollegan PeO Kjellström.

”Du, nu har jag ordnat så att du får åka lite bil i morgon, bra va?”

Visst, tyckte jag och hörde mig själv säga ja innan hjärnan hade reagerat. För det var liksom inte vilken bilåkning som helst. Det hela skulle ske under finalen i Finnkampen Motor på Solvalla – äntligen sker det något vettigt på den där ovalbanan utanför Stockholm.

För att riktigt ladda upp – och hinna bli riktigt j-kla nervös – var jag på plats redan vid tretiden. Jag skulle sitta i bilen efter klockan halv nio på kvällen så jag passade på att höra mig för med de olika förarna hur det kändes att glida runt den 2 400 meter specialbyggda banan.

”Det roligaste jag gjort”, förklarade Jan ”Flash” Nilsson.

”Grymt roligt, men tyvärr åkte jag in i betongmuren”, sa Jennie-Lee Hermansson.

”Jag blev lite nervös när man stämplar på fullt inför första kurvan, det blir så tvärt och det är ruskigt nära att man åker in i betongen. Som tur är har man ju en passagerare på högersidan som får ta smällen”, menade Robert Dahlgren.

Jag säger som i blöjreklamen – hmm, det känns tryggt…

Klockan 20.15 var det dags att ta på sig sparkdräkten, den vita hjälmen och leka Michelingubbe. Det var en halvtimme kvar innan jag skulle sitta inuti monstret och för att avgöra vem som skulle få åka med vem i finalen så var det dags för sten-sax-påse. Emma Andersson, tv-profilen, och undertecknad gjorde upp – som vanligt förlorade jag (att jag sedan medvetet förlorade är en annan sak). Emma hoppade in med rallykillen Patrik Flodin och jag tog plats bredvid STCC-ledaren Thed Björk, som överraskande hade vunnit det första heatet.

”Sitter du riktigt fast? För nu blir det åka av”, hördes från hjälmen bredvid mig och det enda jag såg var ett par ögon som nästan glödde.

Jag svalde och gjorde tummen upp.

Lugnet borde ha innfunnit sig en aning efter att jag sett Thed ute på banan. Han hade hittills undvikit betongmurar och krascher, att han dessutom tävlat i drifting låg heller inte honom i fatet. Men icke.

Ut från depån i en vit Subaru Impreza WRX STI grupp N-bil och när den röda lampan slocknade brakade helvetet lös. För er som aldrig suttit i en rally- eller racingbil kan jag avslöja att det inte riktigt är taxikomfort som gäller. Glöm mjuka säten, mjuka inbromsningar och ett jämnt drag där man inte känner av bilens växlingar. Bilen kränger som sjutton i första kurvan och Thed tvingas parera flera gånger för att han inte ska skicka bilen utanför banan. Tvär vänstersväng och en åt höger och sedan full gas igen. Det här är ju riktigt roligt.

Långa kurvan avverkas i en rasande fart och efter första varvet känns det tryggt, men jag har ingen som helst koll på var på banan Flodin och hans passagerare befinner sig. Ut på varv två, som inleds med en tvär chikan och sedan ett rejält hopp – med stum landning – och sedan är det dags för karusellen. Det är en cirkel som chauffören ska bända runt bilen i – med bibehållen fart. Allt gick strålande, men när vi kommer ut från innerplanen för att avancera mål mållinjen ser vi att rallyåkaren Patrik Flodin ligger några meter före. I mål skiljde det nästan två sekunder, men vad gjorde det egentligen.

”Det är lugnt nu”, säger Thed Björk när vi korsat mållinjen och klappar mig försiktigt på benet.  Då märker jag att jag mina händer måste ha varit knäppta i en klassisk be-ställning och att mina knogar var vita.

Kanske var det någon som lyssnade till min omedvetna bön ändå.

Hur som helst förlorade Thed även det tredje och avgörande racet mot Patrik Flodin, men Sverige krosade i alla fall Finland.

Och jag har nu en landskamp på meritlistan – som passagerare…

Lugnet före stormen. På zen-buddistiskt manér försökte Teknikens Världs utsände att finna ro.

Tvära kurvor, sladd och ett hopp. Banan på Solvalla bjöd på det mesta.

Två nervösa passagerare innan start. Emma Andersson vann klunsningen och fick åka med Patrik Flodin.

Nära skrotar ingen Mitsubishi... Nog hade passagerarna i Finnkampen-bilarna andan i halsgropen ibland.