Janne Blomqvist: Ännu bättre racing?

Dags för säsong två av Formel 1:s nya mer omkörningsvänliga reglemente. Till 2022 gjordes den kanske största reglementsändringen när det gäller bilar i modern tid. Bilarnas aerodynamik förändrades radikalt för att underlätta omkörningar, tanken var att minska bilarna känslighet för ”smutsig” luft och det gjordes bland annat genom att införa ground effect igen.
Bilarna, som tidigare varit mer beroende av sina aerodynamiska ytor på ovansidan, skulle i stället generera downforce mestadels från golvet, så mycket som upp till 80 procent av bilens downforce skulle komma från bilens underrede. Om det fungerade? Det får man nog säga, min upplevelse är att bilarna hade lättare att följa varandra och detta i kombination med något mindre känsliga däck gjorde racingen bättre redan under förra säsongen.

Nu går vi som sagt in i år två med detta ”nya” reglemente och det gör åtminstone jag med förhoppningen att racingen ska bli ännu bättre. Alltid när man inför stora förändringar på bilarna brukar det innebära att startfältet dras ut, de stora teamen med sina gigantiska resurser kommer alltid bättre förberedda än de mindre teamen genom överlägsen research och utveckling.
Det bör förhoppningsvis inte bli fallet denna gång då det budgettak som finns håller ner möjligheterna för de stora drakarna att bara ösa pengar på utveckling av bilen och därmed skaffa sig ett ointagligt försprång.

Det som däremot är svårt är att komma i kapp om man från start hamnar på efterkälken, oavsett om man är ett team med stora resurser eller inte. Utvecklingen i Formel 1 är snabb, man brukar säga att bilen måste bli cirka en tiondel snabbare varje racehelg för att inte halka efter och det är ingen man löser i en handvändning. Det är därför det är så oerhört viktigt att vara med redan från start, om det är svårt att hitta en tiondel per helg bara för att hålla jämna steg kan ni ju förstå hur tufft det är att hitta det dubbla för att hinna i fatt och helst också förbi.

Under 2022 fick vi lära oss ett nygammalt ord i racing – porpoising – eller tumla som det betyder på svenska. Anledningen var att vi redan på försäsongen såg bilarna studsa fram på raksträckorna, och man ställde sig frågan hur detta kom sig. Anledningen var det nya reglementet med mycket mer downforce från golvet som de flesta av teamen hade rätt bra koll på, det man underskattat var hur effektivt det var och att det faktiskt kunde bli för mycket av det goda. 

Porpoising kommer av att bilarna sugs mot asfalten med en enorm kraft av det vi kallar ground effect. När bilarna inte kommer längre ner slår underredet i marken och effekten av nedåttrycket avbryts hastigt och bilen flyger upp igen.
När bilarna kommer i över 300 km/h på raksträckan inträffar detta fenomen massvis av gånger och du får detta hoppande som var allt annat än bra för bilarnas prestanda. Teamen tvingades höja bilarna med följden att man då i stället tappade viktig downforce och därmed varvtid. En annan lösning som prövades var att styva upp fjädringen med resultatet att bilen i stället studsade på däcken, vilket inte heller var särskilt bra för prestandan.

Det var porpoising som gjorde att vi förra året fick ett maktskifte i Formel 1. Red Bull med designern Adrian Newey i spetsen hade löst problemet bäst och slog an tonen för vilket som skulle bli teamet att slå.
Ferrari hade också en okej bil aerodynamiskt men hade i stället problem att få motorn att hålla och tvingades köra den något nerställd. Allra sämst var det för den tidigare dominanten Mercedes som hoppade så vilt i inledningen av säsongen att förarna till och med tyckte det var en säkerhetsrisk.
Red Bull vann VM tämligen komfortabelt före Ferrari och även om Mercedes kom närmare mot slutet och till slut även tog en seger så hade man hamnat på efterkälken.

Vad kan vi då förvänta oss av 2023? Jag tror inte på några större förändringar i toppen, Red Bull kommer sannolikt att vara ­teamet att slå. Teamet har visserligen minst tid i hela startfältet när det gäller användning av vindtunnel och CFD (Computational fluid dynamics), väldigt viktiga verktyg i designprocessen. Detta dels för att man vann VM förra året och därmed har en begränsad andel timmar att nyttja, en regel som införts för att försöka jämna ut startfältet.
Vinnande team får 70 procent av den tillåtna mängden medan teamet som hamnar längst bak får 115 procent, en ganska stor skillnad kan man tycka. Red Bull gjorde sig dessutom skyldiga till att ha brutit mot budgettaket säsongen 2021 och straffade med ytterligare 10 procent mindre tid för sina aeroverktyg.

Red Bull måste därför ställa stort hopp till att den tid man har tillgänglig räcker till när man nu bygger vidare på fjolårets framgångsrika koncept. Personligen tror jag de har ett ganska bra utgångsläge inför 2023, men de måste tänka om lite i sitt upplägg, vara mer noggranna när de väl gör sina körningar i till exempel vindtunneln.

Ferrari, med ny teamchef denna säsong i Fred Vasseur, kommer så klart göra allt i sin makt för att utmana. Fjolåret började bra men blev något av en besvikelse i slutänden efter en blandning av misstag och dålig tillförlitlighet. Fred Vasseur, som värvats in från Alfa Romeo/Sauber som ersättare för Mattia Binotto, har ingen lätt uppgift framför sig. 

Rapporterna från italiensk media under off season pratar om rejäla framsteg på motorsidan där man förbättrat tillförlitligheten så pass mycket att man hittat 50-talet fler hästkrafter, något teamet tillbakavisat som rena fantasier. Allt är som vanligt kring Ferrari med andra ord.

Mercedes har störst uppförsbacke av de tre toppteamen. Det man tappade genom att inte ha koll på det nya aeroreglementet förra säsongen är ingen quickfix. Det bilkoncept man valde till 2022 bär man till stora delar med sig även till kommande säsong.
Ett team som Mercedes skulle tidigare säsonger kunnat bygga en helt ny bil och bara ösa på med utveckling, men under budgettaket som nu finns så har man inte längre den möjligheten. Nu måste de i stället vara mycket mer noggranna med hur de spenderar sina pengar och vad det ska leda till.
Mercedes kommer vara närmare toppen 2023 men om det räcker för att vinna VM-titlar igen återstår att se.

Fotnot: Denna text är skriven innan förra veckans försäsongstest i Bahrain.