Teknikens Världs guide till alla formelbilsserier

Att tävla med bilar har det gjorts ända sedan den dag det fanns två fordon brukar det heta. De första tävlingarna, som handlade mer om tillförlitlighet än fart, ägde rum under 1800-talets andra hälft och kördes på allmänna vägar. Med tiden blev bilarna mer och mer skräddarsydda för tävlingar och banor byggdes för ändamålet.

Men bilarna spretade och snart infördes regler, bland annat rörande vikt och cylindervolym. Internationella motorsport­förbundet, det vi idag känner som FIA, skapade 1947 en formel för den högsta klassen inom motorsport. Formel 1 skapades liksom underklassen Formel 2. En klass för bilar med 500-kubiks motorcykelmotorer kom också igång – Formel 3. Under säsongerna ­alldeles efter andra världskriget kördes fristående Formel 1-lopp. Till 1950 skapades mästerskapet som körs ännu: Formel 1-VM. Det är här den moderna tidens racing börjar.

En mängd formelbilsklasser har kommit och gått genom åren. På andra sidan Atlanten har man inte kallat det för formel­racing, även om det handlar om samma fordonstyp – byggda för ändamålet, med plats för endast ­föraren och med friliggande hjul som inte täcks av karossen. I stället blev begreppet ”open wheels” det etablerade namnet i Nordamerika.

Här listar vi de i dag viktigaste klasserna för formelbilar, ett par som försvunnit längs vägen och jämförelser av varvtider för de olika bilarna. Sport- och standardvagnar tar vi vid ett annat tillfälle. Nu tar vi på oss hjälm och handskar och kör!

FIA Formel 1

Serien grundades 1950 och ligger högst upp i hierarkin. Stallen måste utveckla egna chassin och får använda sig av valfri motorleverantör. Sedan 2014 har bilarna hybriddrivlina med ett effektuttag på runt 1 000 hästkrafter. Förbränningsdelen utgörs av en V6-motor på 1,6 liter. Sedan 2014 kontrolleras serien av Liberty Media och har genomgått en del förändringar, bland annat har loppen blivit fler – 23 stycken i år.
Acceleration 0-100 km/h: 2,6 sekunder.
Toppfart: 360 km/h.

FIA Formel 2

Sista trappsteget innan Formel 1 och är också dess supportklass. Ersatte GP2 2017 men klassen, som ett tag ersattes av Formel 3000, har en historia som sträcker sig bak till 1940-talet och har även haft nationella serier.
Bilarna är alla likadana och liksom Formel 3 kommer de från Dallara och motorn är även här en V6:a på 3,4 liter med ett effektuttag på 620 hästkrafter. Alla segrare i serien sedan 2017 har letat sig till Formel 1 även om fjolårets, Felipe Drugovich, ”bara” är testförare i år.
Acceleration 0-100 km/h: 2,8 sekunder.
Toppfart: 335 km/h.

FIA Formel 3

Grundades 1950 men fick en FIA-sanktionerad internationell serie först 2019 och ersatte då GP3. Reglementet har ändrats genom åren, idag är alla bilarna i startfältet identiska. Chassit kommer från italienska Dallara och motorn, en V6:a på 3,4 liter och 380 hästkrafter, från Mecachrome. Den internationella serien är supportklass till Formel 1. Inte färre än 40 förare deltog totalt i den internationella klassen under förra året.
Acceleration 0-100 km/h: 2,9 sekunder.
Toppfart: 300 km/h.

FIA Formel 4

Ett naturligt steg upp efter gokart. FIA-klassades 2014 och ersatte ett gäng lägre klasser. Utgörs av nationella serier med likadana bilar men dessa kan skilja sig länder emellan. Inga restriktioner finns rörande motorernas cylindervolym men de ska vara fyrcylindriga och inte ha mer effekt än 160 hästkrafter. Bland dagens Formel 1-förare har två titulerat sig som mästare i klassen: Lance Stroll (Italien 2014) och Lando Norris (Storbritannien 2015).
Acceleration 0-100 km/h: 5 sekunder.
Toppfart: 240 km/h.

Formula Regional

(Certifierad av FIA)
Trappsteget mellan Formel 4 och Formel 3 som utgörs av ­regionala serier. Liksom Formel 4 är bilarna identiska (men med Formel 3-chassin) och skiljer sig mellan olika mästerskap. Motorernas maximala effekt är 270 hästkrafter. Formula Regional lanserades 2018, först i Asien och Nordamerika. Svenske Dino Beganovic är regerande mästare i den europeiska serien, i dag kör han Formel 3.
Acceleration 0-100 km/h: 3 sekunder.
Toppfart: 260 km/h.

IndyCar

Nordamerikansk serie som ­grundades 1996 men dess historia går att spåra bak till 1920. Tävlingarna körs såväl på racerbanor, stadsbanor som ovalbanor. Omfattar tävlingen Indianapolis 500 som tillsammans med Formel 1 Monacos Grand Prix och Le Mans 24-timmars anses vara världens främsta och mest prestigefyllda lopp att vinna.
Chassi från Dallara och V6-motorer från Honda eller Chevrolet med effektuttag på upp till 750 (+ 60 med push-to-pass) hästkrafter. Effektuttaget justeras beroende på vilken bana man tävlar på. I serien kör i dag två svenskar: Marcus Ericsson och Felix Rosenqvist, båda racevinnare i serien. Kenny Bräck vann serien 1998 och Indianapolis 500 1999. Marcus Ericsson vann Indy 500 2022 och vann även säsongspremiären 2023 vid stadsracet i St Petersburg.   
Acceleration 0-100 km/h: 3 sekunder.
Toppfart: 380 km/h.

Indy NXT

Supportklass till IndyCar sedan 2002, historien går bak till 1986. Hette fram till och med 2022 Indy Lights. Chassi från Dallara och tvålitersmotorer från Mazda på 450 hästkrafter (tillfälligt ytterligare 50 hk med så kallad push-to-pass). Kan ses som Nordamerikas svar på Formel 2, sista steget innan man når högsta serien IndyCar. Svenske Linus Lundqvist är regerande mästare men är inte ordinarie förare i IndyCar i år. Rasmus Lindh kör sin första säsong i år.
Acceleration 0-100 km/h: 4 sekunder.
Toppfart: 330 km/h.

Super Formula

Japansk serie som ibland brukar rankas tvåa efter Formel 1. Har sedan 1973 gått under namn som Formula Nippon och Formula 3000 samt haft olika reglementen. I dag har bilarna fyrcylindriga motorer från Honda eller Toyota på två liter och 550 hästkrafter, chassit (nytt för årets säsong) kommer från italienska Dallara. En mängd internationella förare har kört serien, bland annat den sjufaldige Formel 1-mästaren Michael Schumacher och den svenske Indycarföraren Felix Rosenqvist samt Björn Wirdheim.
Acceleration 0-100 km/h: Uppgifter om acceleration och toppfart saknas då årets bil (SF23) är är helt nyutvecklad och alla specifikationer ännu inte är offentliggjorda.

FIA Formel E

Serie med eldrivna bilar som startade 2014 och i huvudsak körs på stadsbanor. Årets säsong är den första för tredje generationens bilar. Alla kör med identiska chassin från Spark Racing Technology och batterier från Williams Advanced Engineering, men teamen utvecklar sina egna drivlinor. Nytt för i år är även snabbladdning av batterierna under loppen. Startfältet utgörs av förare med både lång erfarenhet, från bland annat Formel 1, och yngre förmågor på väg upp i karriären. Svenske Felix Rosenqvist vann tre lopp i serien åren 2017-2018.
Acceleration 0-100 km/h: 2,6 sekunder.
Toppfart: 322 km/h.

FIA Academy

Serie uteslutande för kvinnor som är ny för året men tar vid efter W-series som startade 2019. Serien körs på så många Formel 1-banor som möjligt, ett led i arbetet att ge kvinnor bättre förutsättningar att klättra i klasserna. Bilarna har chassin från Tatuus, samma som för Formel 4, och har motorer från Autotecnica på 174 hästkrafter. Den tidigare dominanten i W-series, Jamie Chadwick, kör i år Indy Lights men är även testförare för Williams i Formel 1.
Acceleration 0-100 km/h: 3,6 sekunder.
Toppfart: 240 km/h.