Vår reporter om årets Le Mans: Kan aldrig räkna ut något i förväg

När vi ringer befinner sig Linus på flygplatsen väntandes på att få flyga hem till Sverige.

– Man är helt slut efter allt pendlande mellan hopp och förtvivlan. Jag menar vid klockan 00.45, eller när det var, när båda Toyota-bilarna försvann – då försvann hela loppet. Som åskådare vill man ju ha en fight. Men sen är det ju så att när klockan är runt 01.00, då återstår 14 timmar av loppet. Det är svårt att ta in, även för mig som såg loppet live för sjätte gången.

Har du sovit någonting?

– Ja faktiskt, mellan 03.30 och 07.30. Luften gick väl lite ur när Toyotorna försvann. Men sen visade det sig, som vanligt, att allt kan hända på Le Mans!

Det här var vad som hände:

Bilen som tog över ledningen av den havererade Toyota nummer 7, Porsche nummer 1, ledde Le Mans i överlägsen stil tills mindre än fyra timmar av loppet återstod. Då tappade bilen oljetrycket och tvingades bryta. I stället tog en svagare LMP2-bil över täten i loppet och avslutningen utvecklades till en kamp mellan den svagare bilen och den jagande Porsche LMP1-bil som slutligen vann hela tävlingen.

– Det är det som är tjusningen med Le Mans – man kan aldrig räkna ut något i förväg, säger Linus.

Värt att nämna är att det var närmare 30 grader varmt under tävlingarna i Le Mans. Linus Pröjtz tror att kan ha påverkat tävlingen.

– Det var väldigt många gulflaggssituationer i år. Det hände mycket överlag. Jag tror värmen kan ha spelat in, säger han.

Slutligen, om du får välja ett ögonblick från helgen – vilket var det häftigaste?

– Jag har alltid varit svag för skymningen över Le Mans. När mörkret sänker sig över banan är det som om teamen kommer in i andra andningen. På natten är allt mycket lugnare, även om det händer saker.

– Men självklart är det när Toyotorna tvingas bryta som är loppets ”ögonblick”. Ett annat ögonblick att nämna var avgörandet av GTE Pro-klassen i slutet, mellan en Corvette och en Aston Martin. Det var spännande. Det ögonblicket hade kanske lite av den spänning som man saknade i LMP1, säger Linus och sammanfattar:

– Man är så trött emotionellt efter en sådan här tävling. Samtidigt är det en så otroligt rolig upplevelse. Det är ett sådant spektakel – även utanför banan: 270 000 besökare, pariserhjul, konserter, en stor dos racinghistoria... Det är verkligen en stor totalupplevelse.