Till Lofoten – med gamla Porsche 911:or
Flera av våra läsare minns säkert att vi körde en karavan luftkylda Porschar till
Stekenjokk och Vildmarksvägen förra året. Nu är det dags igen. Den här gången tar vi med oss våra gamla 911:or på tur till Lofoten och norra Norge.
Att åka på en roadtrip kan vara bland det trevligaste som finns, speciellt när man får åka underbara bilar. Förra året samlade vi ihop ett gäng entusiaster och åkte norrut till Stekenjokk. Det blev en succé och därför kände vi att vi var tvungna att göra om det. Den här gången skulle vi bli några fler bilar eftersom vår förra resa hade fått lite ”reklam”, så att säga. Flera av deltagarna hade läst artikeln i Teknikens Värld och andra hade hört talas om den via vänner eller från sociala medier.
Många anmälde sitt intresse och som det brukar bli så hoppade några, av olika anledningar, av ju närmare resan vi kom. Till slut blev vi ändå elva bilar fördelat på ett gäng 911:or och två 928:or. Ägarna var även fördelade när det gäller bostadsort från Stockholm i söder till Luleå i norr. Och som bonus skulle vi möta upp en norrman i Bodö.
Denna gång blev det inga ”sista-minuten” operationer på någon bil så vi kunde i godan ro unna oss en grillkväll hos en av våra medresenärer, Lelle, där många av oss samlades kvällen innan. Sovplatser fördelades, bilar tvättades och humöret var på topp.
Onsdagsmorgon och dags för avfärd. Givetvis regnar det lite grann men vad gör väl det när Lofoten lockar och bilarna är fulltankade. Precis innan avfärd ansluter några bilar till och vi är på väg. Det dröjer inte länge innan vi plötsligt är i Arvidsjaur och käkar lunch. Pär från Ljusdal möter upp i Arjeplog och därifrån fortsätter vi till Sandvikens Fjällgård för kaffe och bullar hos Lotta och Micke innan vidare färd över gränsen och in till Norge.
En bit in på norsk mark, vid första macken, väntar Johan Andreas med sin svarta 964. Johan Andreas bor i Bodö och har redan innan tipsat oss angående lämpliga hotell och trevliga rutter på Lofoten. Ingen av oss har bråttom till hotellet i Bodö där vi ska tillbringa första natten i Norge, så Johan Andreas tar täten och för oss ut på underbara småvägar över fjället så att vi kommer in till Bodö lite av bakvägen. Små härliga vägar inbjuder till aktiv körning men man måste tänka på att det kan dyka upp får och lamm både här och där så man får ta det varligt.
Innan vi checkar in på Clarion Collection Grand Bodö så tänker vi såklart på att man borde ta ett gruppfoto i hamnen. Sagt och gjort, bilarna ställs upp och till vår överraskning dyker det upp en reporter som har blivit tipsad om vår roadtrip. Efter intervju och några bilder är det dags för parkering i hotellgaraget och en sen middag. Väl i hotellets restaurang sluter ytterligare ett par från Stockholm upp, de har kört upp till Bodö med sin Porsche 928 och checkat in några timmar tidigare.
Efter en härlig natts sömn och frukost blir det sightseeing i Bodö med tillhörande fika för några av oss. Lite missförstånd gör nämligen att inte alla får plats på den tidiga färjan över till Moskenes och Lofoten så vi får snällt vänta på nästa. Men väl ombord så har vi 3,5 timmar på oss att få i oss lite mat och njuta av solen uppe på däck. Det är underbart vackert att se Lofoten med dess fina natur när den kommer allt närmare.
Framme i Moskenes är det bara att åka av färjan och styra mot kvällens middagsställe. Är man på Lofoten måste man ta en fiskburgare hos Anitas Sjömat i Reines. Det är både mysig miljö och god mat, så det kan rekommenderas. Efter maten drar vi vidare för att möta upp den del av gänget som tagit den tidigare färjan och njuta av några öl på hotellet. Nu måste man vara medveten om att även den kortaste sträckan på Lofoten tar tid, inte bara för att hastigheten är begränsad utan mer för att man ser så mycket vackert hela tiden. Så räkna med att stanna för att beundra och ta bilder typ hela tiden.
Efter god sömn på Scandic Leknäs och efter en god frukost drar vi vidare en liten bit norrut efter E10:an. Nu är det ju inte E10:an man vill köra på när man är på Lofoten, även om den är som en vanlig svensk mindre landsväg. Är man där med sin Porsche så vill man i största möjliga mån köra på de ännu mindre och kurviga vägarna och det är även vår plan, att undvika E10:an i största möjliga mån.
Efter någon mil norrut efter E10:an svänger vi av vänster mot Unstad och Unstad Beach. Vägen dit är rolig och kurvig och det finns mycket vackert att se efter vägen. Missa inte att stanna halvvägs för en underbar utsikt över en av alla vackra fjordar på Lofoten. En annan rolig liten detalj är att det finns några små och trånga tunnlar som man kör igenom, så ner mer rutorna, lägg i en lägre växel och gasa. Mumma!
Unstad Beach är ett välkänt surfarställe men i början på juni är det ännu lite glest med surfare mellan vågorna, men vi räknar i alla fall till fem surfbussar. Som jämförelse kan jag nämna att när jag var på samma ställe några veckor senare var det minst 60 surfbussar av varierande storlekar från många europeiska länder på samma strand. Innan vi åker vidare så blir det såklart kaffe och bulle på Unstad Arctic Surf. Gott men dyrt, men man åker inte till Norge för att det är billigt, som en klok man en gång sa.
Dags att följa E10:an längs med fjordar och över fantastiska broar innan vi viker av mot Henningsvaer som är en fiskeby med cirka 500 innevånare. Är ni där så passa på att spana in fotbollsplanen som ligger längst ut. Kanske världens finast belägna fotbollsplan.
Vi fortsätter vidare norrut och svänger in på Midnattsolvejen, följer formerna av alla fjordar på vägen, njuter av utsikt, stannar och snackar och tar en och annan bild. Det här är underbara vägar att köra på och det finns inga fartkameror. Men det gäller att hålla koll ändå, en hel del får och lamm som är ute på promenad även på dessa vägar.
Vi kör hela vägen till Fiskeböl där vi fortsätter med en av de många småfärjorna man kan ta mellan öarna på Lofoten. Färjan går över havet till Melbu där vi fortsätter följa kusten längs med väg 82 till Sortland och Scandic Sortland som blir nästa övernattning. Det är ett nytt och fräscht hotell som ligger precis vid vattnet och som bjuder på fin utsikt från både rum och restaurang. Kvällen spenderas i baren och det snackas bil, roliga vägar och framför allt Porsche.
En mycket bra hotellfrukost följs upp av en extra kaffe ute i solen innan färden går vidare. Bilarna påminner om att de också vill ha lite frukost så alla bilar tankas upp fullt, oljan kollas och vi upptäcker att Norge har en hög skatt på socker.
Dagens etappmål är Andernes som ligger nordligast på Lofoten. Andernes ligger på ön Andöja och som en del anser inte är Lofoten. Men jag tycker nog att man kan säga att hela ögruppen kan kallas Lofoten, men det är jag det.
Vi följer väg 82 till Risöyhamn innan vi viker av på Lv974 och åker via Björnskinn och Bö till Andernes. Någonstans på vägen så byter vägen namn till Nordmelavejen men håll bara mot Andernes så kommer du rätt. Ju närmare Andernes vi kommer desto sämre blir vädret och till slut kommer regnet. Men vi klagar inte, vi har verkligen haft tur med vädret hela tiden fram tills nu. Fika intas på närbutiken i Bleik där uppståndelsen blir total när vi rullar in och fyller upp hela parkeringen med våra bilar.
Väl framme i Andernes blir det lite sightseeing i regnet innan vi beslutar oss för att ta den snabba vägen mot Narvik och sista kvällen med gänget. Den snabba vägen i detta fall är väg 82 till Sortland, 85:an till Gullesfjord och sedan E10 till Narvik. Med 80 km/h som fartgräns och en del fartkameror och vetskapen om riktigt dyra fortkörningsböter så blir det en jobbig resa i regnet, speciellt för Christer i sin 964 och mig i min 911 SC.
Problemet Christer har är att värmen i hans 964 plötsligt har gått bananas och det blir som en bastu i bilen. Det blir så varmt att han börjar bli orolig att plasten på luftutblåsen ska smälta. Mitt problem är det motsatta, jag har ingen värme alls. Med det sportigare avgassystemet så faller värmekamrarna bort och just därför finns en liten bensinvärmare monterad i smugglarfacket på 911:an i stället. Problemet är bara att bensinvärmaren av någon anledning inte vill starta just denna dag. Så med Christer svettandes och jag frysandes så längtar vi båda tills vi är framme i Narvik. Så här efteråt kanske vi skulle ha bytt bil var femte mil för att hålla temperaturen i kroppen någorlunda normal.
Natten tillbringas på Quality Hotel Grand Royal men för att vara ärlig är hotellet varken ”Grand” eller ”Royal”. Är du i Narvik så leta hellre upp ett annat hotell.
Söndag morgon och den sista dagen. Vi säger ”hej då” till några i gruppen och en nu lite mindre karavan med Porschar styr mot fjället och Riksgränsen. Inne i Sverige laddar vi med lite ”billigt” godis och fortsätter vår färd till Kiruna för en fika.
Även här säger vi på återseende till några i gruppen, fortsätter till Vippabacken utanför Överkalix för den obligatoriska hamburgaren och kör sedan de återstående 12 milen innan jag själv kör upp på garageuppfarten hemma. Totalt blev det nästan 200 mil för min del och bortsett från att värmen strejkade den enda kalla och regniga dagen på resan så var varje mil fylld av glädje och njutning.
Tänk om tiden kunde gå lite fortare så det blir dags för nästa års resa igen.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se