Volvo 123 GT mot 1800 E och 142 Grand Luxe
Obruten framtidstro och fartfyllda drömmar präglade tiden och säkert även de köpare som vågade beställa sin Volvo i sportigaste dress. Vi plockar ut tre exemplar göteborgare för en ordentlig match.
Volvo Sport. Uttrycket slår kullerbytta både i tanken och i medvetandet. Sällan har det styva svenska varumärket som mest associeras med trygghet och säkerhet förknippats med underhållande körglädje eller sprallig spiritism. Men det finns några fönster i den 85-åriga göteborgska bilindustrihistorien som avslöjar ett och annat. Höga Volvochefers önskan om att konkurrera på andra planhalvan där ”speed” var prestige. Det var anledningen till att snobbiga, men inte fullt lika sportiga, P1900 visades 1954 och att senare PV 544 Sport såldes i hyfsat stora volymer.
Men med nya Volvo Amazon, som designades av en 23 år ung norsksvensk grabb född i Brooklyn, började en ny era inom Volvo.
”Volvo 123 GT” är närmast utrikiska för en svensk. Här hemma var och är det modellnamnet ”Amazon” som gäller. Även för den mest salta versionen från Torslandaverken. Dubbla SU-förgasare, sportigare inredning och stora rallyextraljus i frontgrillen signalerar existensen tydligt. Och då behöver inte skicket vara lika utsökt som hos boråsaren Jörgen Rydhs ”Amazon” i sportigaste utförandet 123 GT, årsmodell 1967.
– Volvo använder bilen titt som tätt vid utställningar runtom i världen. Roligast var nog när den fraktades till Kina för bilsalongen i Shanghai och senare även världsutställningen, berättar en stolt ägare.
På hedersplats bredvid konceptbilen Volvo Universe stod Jörgens röda bil och drog till sig välförtjänt uppmärksamhet. Gamla Volvobilar är unika i det nya hemlandet.
Volvo Personvagnars vd Stefan Jacoby tog sig ett eget ärevarv inför den kinesiska journalistkåren och proklamerade att ”Volvos värde varar” om man servar och vårdar bilen lika bra som Jörgen Rydh.
Längs raksträckan på racingbanan City Arena mitt i Göteborg brummar det gott ur ändröret. Personer äldre än 40 år har alla någon gång hört en Amazon bröla på fullgas. En 123 GT låter på liknande lite ihåliga karaktäristiska vis men med ett djupare och mustigare sound.
Bakom ratten spejar man ut över den böljande motorhuven med sin karaktäristiska spets, anar sidobackspeglarna där långt ute på skärmarna och det runda varvräknarinstrumentet av märket Smiths på toppen av den galonklädda instrumentbrädan.
Den treekrade GT-ratten skänker lite mer precision i kurvorna men gör samtidigt rattandet på parkeringen extra tung.
Växelspaken är lång och pinnig som alltid hos Amazon men slaglägena ändå exakta. Något som även Teknikens Världs förstetestare under många år, Stig Björklund, skrev när bilen var ny. Vi saxar ur protokollet: ”Golvväxelspaken fungerar oklanderligt. Överväxeln dämpar motorljudet, skonar motorn och sänker bränsleförbrukningen. Vi höll stadigt 130-140 på tyska motorvägar”. På testlagets egna hemliga, grusade, fartsträcka – Svartvägsprovet – visade 123 GT sig vara en stadig och ”snäll” bil som inte visade andra olater än att den vandrade lite med bakvagnen! Tidigare generationers bilförare ställdes definitivt inför skarpare väg- och körförhållanden.
Tre bilar – tre generationer
Tema-trippeln delar många komponenter men trots få år mellan årsmodellerna skiljer det en hel del i teknikinnehåll. 1956 kom första Amazonen och 1961 debuterade P1800. Volvo 140 presenterades 1966.
Amazon och P1800 är i grunden samma konstruktion, 140-serien däremot har annorlunda chassiuppbyggnad och struktur.
Överlappandet fortsatte i och med den nya B20E-motor/drivlinan som är gemensam hos 1800 E och 142 Grand Luxe.
Att sjunka ner i Anders Johanssons guldfärgade 1800 E från 1971 skyndar på sportbilsfeelingen rejält. Den låga och slanka karossen tillsammans med sittposition i princip dikt an golvet gör sitt för att förstärka sportigheten.
– P1800 har alltid varit en drömvagn och då särskilt coupémodellen, berättar Anders som är en hängiven seglare. Kanske just därför gillar han Pelle Petterson-designen extra mycket.
Anders kärlek till 1800-modellen har gjort att han har en ännu finare bil hemma i garaget. Utförandet är identiskt i guldmetallic och med stora E-motorn vilket gör att han har möjlighet att välja om han ska köra P1800 i mint condition eller ”slitvargen”.
På City Arena denna Tema-dag är det den senare som rullar in, men skicket är exemplariskt. Fri från rost och hel inredning utan solsprickor.
– Jag köpte bilen i Paris för fem år sedan, den har rullat i Frankrike sedan ny 1971, fortsätter Anders och visar upp plaketten som visar att importören hette Bolinder.
För dagen har bilen de snygga GT-fälgarna som fanns som extrautrustning, vanligtvis rullar bilen på moderna 17-tums aluminiumfälgar(!) av modernt Volvo V70-snitt.
– Jag tycker bilen växer designmässigt med större och modernare hjul, förklarar Anders. Något som för övrigt Pelle Petterson själv önskade när designen var ny i slutet av 1950-talet.
Ovandelen av den stora tunnkransade ratten hamnar i höjd med nästippen – man får helt enkelt sträcka på sig när man kör P1800. Men det som mest skickar sportsignaler hos 1800 E är den kraftfulla känslan i växelspaken som verkar bultad rakt ner i växelhuset. Lägena är direkta och högerhanden landar ledigt på den kulrunda knoppen. Den elektriska överväxeln handskas med egen vippbrytare på rattstången. Den sänker varvtalet och därmed ljudnivån i kupén avsevärt. Perfekt vid långa GT-körningar.
– Jag och dottern missade biltåget från Europa en sommar så vi sträckkörde hem i stället, givetvis utan problem, förklarar Anders sin fortsatta kärlek till P1800- modellen.
Teknikens Världs testlag var inne på samma gillande när man testade 1800 E första gången. Motståndet i nummer 9/1970 var blandat och brett – Triumph GT6 Mk II, Opel GT 1900, Ford Capri 2000 GT XLR, MGB GT och Porsche 911 E i Targa-utförande. Volvon ansågs gammal i konstruktion men visade även en hel del styrkor, särskilt vurmades det över den nya insprutningsmotorn: ”Till det yttre mycket små skillnader mot tidigare sportmodeller från Volvo. Men motorn! Vilken skillnad. Blixtrande acceleration genom alla växlarna, hög toppfart och låg bränsleförbrukning. Bra ljudisolering”.
Det som testlaget slog ner på hos 1800 E var den röriga instrumenteringen samt Volvos akilleshäl under flera decennier – den allmänna trögheten i koppling och styrning.
Per-Ola Carlsson från halländska Tvååker är ett känt namn inom Volvokretsar. Han har medverkat vid ett otal bilrenoveringar, bland annat kungens egen Volvo PV60 och Volvomuseets ÖV4 ”Jakob” från 1927.
När Per-Ola bläddrar i fotoalbumet som visar renoveringen av hans 142 Grande Luxe 1972 förstår man varför. Från rostig och i ett kraftigt slitet skick har Per-Ola lyckats trolla fram den krispiga nybilskänslan igen. Bilen hade delvis sitt ursprung i Dalarna, där den gick ”raggen” de sista åren innan förfallet blev fullständigt.
– Det finns bara 83 individer kvar av Volvo 142 GL, så modellen är betydligt mer unik än man kan tro, förklarar en stolt Per-Ola.
Vi bläddrar oss genom Per-Olas diverse originalbroschyrer och drömmer oss bort till reklamvärldens dimmiga horisontlinjer, välklädda mannekänger i senaste snitt och väloljade texter som beskriver 142 Grande Luxe lätt pornografiskt.
Men även ren torrfakta trollbinder, exempelvis att i Amerika såldes bilen som ”140 E” för att knyta an till den sportiga 1800 E.
142 Grand Luxe blandar och ger i den flödiga Volvopaletten anno 1972. Tvådörrars kaross med inredning i trä och skinn som den lyxiga 164-modellen, toppad med den vassaste fyrcylindriga maskinen B20E hämtad från 1800 E.
Bosch elektroniska insprutningssystem D-Jetronic gör den förhållandevis lätta 142-karossen rolig att ratta. Något som även kollegorna på Teknikens Värld beskrev i det första testet av 142 GL 1972. Testskribenten i nummer 2/1971 är återigen Stig Björklund som titulerar bilen som en ulv i fårakläder: ”Efter att ha kört 142 GL några hundra mil på svenska och danska vägar är vi ganska klara med svaret.
Design av Wilsgaard och Petterson
Volvo Amazon som presenterades 1956 var nyanställde designchefen Jan Wilsgaards, född 1930, första egna produktionsbil. ”Projekt P1200” startade som en intern tävling kallad ”PV 55” där även Helmer Pettersson lämnade in bidrag.
Volvokonsulten Helmers son, Pelle Petterson, gjorde i hemlighet den smäckra P1800-karossen i slutet av 1950-talet, men fick inte äran officiellt förrän 50 år senare.
Wilsgaards egenhändiga 140-kaross anses vara en av de viktigaste bärarna av Volvos kantiga och egna look även in i modern tid. Uttrycket hade inget gemensamt med den amerikainspirerade PV444/544 eller italienskt kryddade Amazondesignen. Bilen fick sin fortsättning i 240-serien – modellerna tillverkades tillsammans i 27 år mellan 1966-93.
Det här är en GT-vagn, om man med den beteckningen vill locka åt sig kunder som så att säga söker sportvagnsprestanda i standardvagnsskal.
Det är ingen lyxvagn, snarare en ovanligt accelerationssnabb och samtidigt bränslesnål långfärdsbil med det där lilla extra i fråga om komfort – men också med sidor som definitivt inte passar alla trogna Volvoköpare”.
Lovordad således. Det gick till och med så långt att man nästan tyckte bilen lät för sportigt för att vara en Volvo.
Några snabba City Arena-varv med 142 GL gör övertecknad lite förbryllad. Varför fortsatte inte Volvo Personvagnar på inslagen linje med sportmodeller som 123 GT, 1800 E och 142 GL så tydligt illustrerar?
Svaret är att runt hörnet väntade Suez-kris, hårdare amerikanska krocktester och kanske den svenska jantelagen som ville annat med varumärket Volvo. På åttiotalet försökte Volvo komma tillbaka med olika turbomodeller och helt nya ”moderna” 760-modellen, men det skulle dröja ytterligare ett decennium och 850 GLT innan Volvo var på banan igen. Och det var samma norsksvenska designer som höll i ritstiftet.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar nummer 6/2012.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Volvo 123 GT 1967
Ursprungligt pris (1967): 19 450 kr.
Uppskattat pris (2012): Ca 100 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Dubbla förgasare . Cylindervolym 1 778 cm3. Max effekt 115 hk SAE vid 6 000 r/min, max vridmoment ca 170 Nm vid 4 000 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell med elektrisk överväxel.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 165/80 R15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 260, längd 465, bredd 162, höjd 151, spårvidd f/b 132/132. Tjänstevikt 1 200, maxlast 400. Tank 45 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 11,0 s. Toppfart 170 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning ca 1,10 l/mil.
Volvo 1800 E 1971
Ursprungligt pris (1971): 30 800 kr.
Uppskattat pris (2012): Ca 120 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Insprutning. Cylindervolym 1 986 cm3. Max effekt 130 hk (SAE) vid 6 000 r/min, max vridmoment ca 170 Nm vid 3 500 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell med elektrisk överväxel.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 185/65 R15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 245, längd 435, bredd 170, höjd 128, spårvidd f/b 132/132. Tjänstevikt 1 180, maxlast 270. Tank 45 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 11,0 s. Toppfart 175 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,00 l/mil.
Volvo 142 Grand Luxe 1972
Ursprungligt pris (1972): 25 250 kr.
Uppskattat pris (2012): Ca 70 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Insprutning. Cylindervolym 1 986 cm3. Max effekt 120 hk (DIN) vid 6 000 r/min, max vridmoment ca 170 Nm vid 3 500 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell med elektrisk överväxel.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 185/65 R15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 262, längd 464, bredd 171, höjd 144, spårvidd f/b 135/135. Tjänstevikt 1 290, maxlast 430. Tank 58 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 11,0 s. Toppfart 175 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,10 l/mil.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se