Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa teknikensvarld i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Både Toyota Supra och Porsche 944 hade tidstypiska pop-up-strålkastare. Oftast nedfällda.Både Toyota Supra och Porsche 944 hade tidstypiska pop-up-strålkastare. Oftast nedfällda.Både Toyota Supra och Porsche 944 hade tidstypiska pop-up-strålkastare. Oftast nedfällda.
Både Toyota Supra och Porsche 944 hade tidstypiska pop-up-strålkastare. Oftast nedfällda. Foto: Teknikens Värld

Barn av sin tid

Vi gräver i vårt enorma arkiv, som började ta form redan 1948, och lyfter fram bilder som har gjort mer än ett avtryck.

Förr, kanske inte i dag, rynkade Porschefolket på näsan åt 944. Nu har den stuckit i pris och fått klassikerstatus precis som alla andra historiska modeller från Zuffenhausen, men då kändes den smittad av folk-Porschen 924. ”Ingen ­riktig Porsche”, var en kritik den fick utstå, vilket till viss del stämde. Den var ju tänkt att bli en Audi från början och tillverkades i dess fabriker i Neckarsulm.
Porsche 944 S2 var dock något annat och täppte till truten på motståndarna. Under huven stoltserade dåtidens största fyrcylindriga motor – hela tre liter – som gav 211 hästkrafter. Oavsett vilken växel eller vilket varvtal du låg på fanns effekt att hämta, bottenvridet var kanon. Stora fyrors förbannelse var vibrationer, något Porsche lyckats bygga bort med hjälp av balansaxlar. Testlaget var imponerade och protokollet skvallrade om att förarna hade svårt att tro att det ”bara satt en fyra under huven”.
Utmanaren hette Toyota Supra, tillbaka i sin tredje generation efter några år borta från den svenska marknaden. Detta var första gången modellen stod på egna ben då de två tidigare generationerna var tillspetsade sportbilsderivat på Toyota Celica. Nu hade modellerna gått skilda vägar.

Teknikens Värld nummer 17/1989.Teknikens Värld nummer 17/1989.Teknikens Värld nummer 17/1989.
Teknikens Värld nummer 17/1989. Foto: Teknikens Värld

Supra hade också den en tre liters motor, men fler cylindrar, sex till antalet och var utrustad med turbo. 235 hästkrafter gjorde jobbet väl. När bilarna hetsades upp i 220 km/h längs tyska motorvägar var det faktiskt Supra man helst ville sitta i. Tyst och bekvämt.
Runt stora Anderstorp Raceway var dock Toyota Supra en sekund långsammare, en evighet i racing. Porschen krävde sin förare men gick fort, Supran hade en lätt styrning runt banan och en kort joystick till växelspak.
De japanska ritstiften hade kalkerat stilen från Porsche, utseendemässigt var de väldigt lika. Som barn av sin tid hade båda självklart popup-strålkastare, men endast på en bild i tidningen är de plikttroget uppfällda.
Vinsten då? Vägde du in subjektiva attribut som prestige och känsla så vann Porsche, men mest sportbil för pengarna fick du hos Toyota Supra.