Blåställsblues
Vi gräver i vårt enorma arkiv, som började ta form redan 1948, och lyfter fram bilder som har gjort mer än ett avtryck.
Iklädda Wrangler-jeans och flanellskjorta gjorde testlaget sitt bästa för att frammana den amerikanska mellanvästern när de susade genom de uppländska vidderna i nummer 18/1976. Bakom ratten hos en äkta så kallad ”Cowboy Cadillac” hade det troligen inte varit några större problem men de aktuella bilarna satte käppar i hjulen. De var liksom testlaget Cowboy-wannabees. Simca 1100 pickup och Mazda B1600 pickup.
Den tidigare en slags nödlösning som baserades på vanliga Simca 1100 med samma individuella hjulupphängning men med hårdare fjädrar. Något som höjde maxlasten till 450 kg. I Mazdan var det lite enklare att ta på sig den imaginära cowboyhatten tack vare mer konventionellt pickup-utförande. Både formmässigt och att motorn driver bakhjulen, till skillnad från framhjulsdrivna Simca, dessutom hade den en hel soffa i kupén.
Motorerna hos de både var långt från amerikanska mått med fyra cylindrar på 1,6 och 1,1-liter, med 73 respektive 54 hästkrafter för Mazda och Simca. Samtida Chevrolet C-10 Silverado Stepside som ansågs vara sinnebilden av en ”Cowboy Cadillac” hade 7,5-liters V8 med 250 hästar.
Mazdan fick sin motor från 616-modellen och hade till skillnad från Simcan en stel bakaxel. Något som höjde maxlasten till 1 060 kg men enligt skribent Björn Sundfeldt också gav förskräckliga vägegenskaper. ”Bilen blir otäckt svajig, i varenda kurva känns det som att bakvagnen vill ta kommandot och ge sig av på egen hand”. Simcan hade också egenheter som bland annat de små sidohängda dörrarna till flaket som försvårade lastning och usel sikt.
I pickuplandet USA såldes Mazdan även under namnet Ford Courier och i ett vassare Mazda-format med skärmbreddare och wankelmotor under huven. Den senare såldes endast på den amerikanska marknaden och är idag mycket eftertraktad bland entusiaster.
Ingen av modellerna blev särskilt långvarig på den svenska marknaden och testexemplaren verkar tyvärr inte heller ha fått något långt liv. Simcan är idag en New Holland-traktor och Mazdan en Hyundai Santa Fe, skönt att åtminstone en av dem fört arbetararvet vidare.
Trots att Mazdan tycktes vara sämre på det mesta och hade ”den stelaste stela bakaxel” man någonsin upplevt var det bilen testförarna föredrog.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se