En öppen fråga

Nyligen blev Saabs konkurs avklarad – nästan elva år efter ansökan lämnades in. På bilden här från 1972 ser det ut som testlaget har gått hem, precis som arbetarna i Trollhättan skulle göra. Förmodligen har fotografen ropat ”ur bild!” varpå herrarna masat sig åt sidan. Bilden blev aldrig publicerad i Teknikens Värld nummer 23 samma år. Bilden som layoutavdelningen valde istället ser du här på faksimilen bredvid.

Saab 99 var ingen ny bilmodell när fotot togs, tillverkningen hade startat 1968. Nytt för årsmodell 1973 var balkar i dörrarna, annan layout på fjädringen fram, gula visare på mätarna, formpressat innertak och grill i svart plast. Motorn var nu på två liter, en vidareutveckling av den gamla Triumph-motorn som hängt med sedan start.

Motorn var konstruerad för att mäkta med bensin på 94 oktan, ett billigare bränsle med mindre blyinblandning. Men hur påverkade bränslet bilens prestanda? Det frågade vi oss och testade inte bara Saaben utan även en Volvo 142 med 94 respektive 100-oktanig bensin. Skillnaden visade sig vara försumbar. Accelerationsmässigt märktes en skillnad som dock låg inom felmarginalen för testmetoden och Volvon drog lika mycket oavsett bensinsort. Saaben drog en aning mer med det lågoktaniga bränslet vid konstant fart på 70 och 90 kilometer i timmen.

Mest skillnad blev det i plånboken, på ett år räknade vi ut att normalbilisten fick 60 mil gratis, ”en rejäl weekendutflykt” som vi uttryckte det, med 94-oktanig bensin. Priset i Stockholm var 97 respektive 101 öre litern för bensintyperna.
Andelen bly i bensinen kom att minska med åren och 1 mars 1995 förbjöds blyinblandning i bensin i Sverige.

Så långt om bly och bensin, men Saab 99 då? Produktionen höll ut till våren 1984. Modellen ersattes av Saab 90 som under tre år fungerade som ett sorts hopkok av just 99:an och den helt nya modellen 900. Saab 99 tillverkades i totalt 588 643 exemplar under sina 16 år.