Sport i sidled

SUV, coupésuv, crossover… svårigheter med att precisera biltyp kan verka vara en ny företeelse men icke. I Teknikens Värld nummer 16/1973 testade vi sex stycken sportcoupéer och namnet valdes med omsorg även om pojkbilar också förekommer i texten. Sportvagnar var de inte. Hade vi kallat Audi 100 S Coupé, Fiat 1300 SL, Opel Manta 16 S, Renault 17 TS, Skoda S 100 R Coupé och Toyota Celica för det hade sportpuritanerna blivit sura – fastän de ofta hade svårt med att förklara varför. Kanske tyckte de att begreppet sport krävde större uppoffringar än bilarna ovan.
GT-vagn var också missvisande. Nej, här handlade det om bilar byggda på en standardmodell men med coupé­kaross, rikligare utrustning och i bästa fall lite fler hästkrafter.
Begreppet sport var vid tiden mer laddat än i dag. Att en bil klarade 0-100 km/h på under tio sekunder var ingen självklarhet. I våra dagar är det svårt att hitta någon som inte gör det och ordet sport är mer synonymt med kosmetiska prylar som tuffa fälgar, grova sömmar i stolar, kolfiberimitation och aluminiuminlägg på pedaler. I alla fall i biltillverkarnas egna beskrivningar.