Stratosfären

Kör högst på tvåan, skriker den brittiska mekanikern när rally-stratosen rullar ut på en rallycrossbana i Arvika.

Bilen framförs av Teknikens Världs Marianne Sterner med Per Inge ”PI” Walfridsson fastspänd på kartläsarplats. Växlingarna skrapar till en början då lådan är helt osynkroniserad men när Marianne börjar bli mer hårdhänt med Stratosen faller bitarna på plats. Med direkt styrning, fasta bromsar och hårda växlingar höjer hon farten och glömmer bort mekanikerns vädjan. Trean flyger i och blixtsnabbt går färden på tvären genom banan, motorn vrålar och gruset sprutar i två bågar bakom den korta plastkarossen.

Rallyversionen av Lancia Stratos, så som den var avsedd att användas, väger in på 870 kg och har en Ferrari-V6 på 240 hästar hämtad från Dino 246 på tvären där bak. Lancia hade föregående år tagit hem märkes-VM i rally med just Stratos. När vi i nummer 17/1975 provkörde den hade endast två svenskar fått tävla med bilen, Björn Waldegård och PI Walfridsson. Visst hade vi kört den redan i nummer 24/1974 men då var det den gatlegala versionen, till och med det första exemplaret som rullade ut från fabriken.

Provkörningsbilen var utlånad till PI från det brittiska företaget The Chequered Flag som efter mycket om och men till slut fått köpa en rally-stratos av Lancia. De tycktes nämligen inte vara särskilt sugna på att sälja dem, men när de väl gjorde det var de dyra. Därav den brittiska mekanikerns nervösa vädjan.

Stratos var den första bilen att byggas från grunden med avsikten att köra rally, den ersatte då den framgångsrika Fulvia Coupé. Enda anledningen att det även tillverkades Stratos avsedda för gatubruk var att WRC-reglerna krävde det.
Stratos hade rykte om sig att vara en svårkörd best. Det korta axelavståndet på 218 centimeter gav nämligen blixtsnabba reaktioner men Marianne Sterner tyckte den framstod som en riktigt snäll racerbil. Det rätta sättet att köra den var allt. Vilket även fabriksförarna Sandro Munari och Björn Waldegård gjorde. Genom att kasta den in i kurvorna och tvinga den ut i ställ med motorn ständigt på toppvarv!

Samma år tog Björn Waldegård hem segern i både Svenska Rallyt och San Remo-rallyt med Hans Thorszelius som kartläsare. Året därpå blev det seger i San Remo igen. Något som ledde till att Waldegård sparkades, troligen på grund av att han blivit för stark för märkets egna inhemska stjärna Sandro Munari.