Porsche 356 mot 911, 914 och 944
Det går inte att se skillnad på en ny och gammal Porsche, de har alltid sett likadana ut. Jaså? Vi har samlat fyra guldkorn ur Porsches drygt 60-åriga historia och hittar enorma skillnader.
Då och då stöter man på någon som är av uppfattningen att bilar från Porsche inte går att skilja från varandra, att de alltid har haft samma bulliga former, motorn på fel plats och att de är lite tråkiga. Visst, 911-modellen har kanske sett ungefär likadan ut i alla år och har fortfarande motorn bak men en djupare titt i Porsches historia visar vilka tekniska innovationer och designmässiga utflykter Porsche har gjort. För Klassiska Bilar innebär en titt i historien att vi tittar på, känner på och kör historien – i det här fallet representerad av fyra Porsche-modeller från fyra årtionden.
Från 1950-talet har vi hämtat en Porsche 356 Coupé, från 1960-talet en Porsche 911 T, från 1970-talet en Porsche 914 och från 1980-talet kommer en Porsche 944 Turbo. 50- och 60-talsbilarna är odiskutabla Porsche-klassiker medan 70- och 80-talets Porschar är mer kontroversiella och okonventionella konstruktioner. De fyra bilarna visar inte minst hur Porsche sakta men säkert har breddat sin verksamhet och provat nya grepp. Bilarna utgör också en utställning över 40 års åtrå. Ända sedan starten i slutet av 1940-talet har Porsche varit drömbilen för mången bilentusiast och har så varit genom hela 1900-talet fram till i dag.
Samtidigt på 1950-talet
Samtidigt som den svenska bilismen får ett kraftigt uppsving efter kriget inleds ett krig på Koreahalvön. Sovjetunionens ledare Josef Stalin dör i mars 1953 och två år senare går den första svenska charterresan till Mallorca. Elvis Presley släpper sitt debutalbum Elvis Presley i mars 1956 och inleder därmed rockmusikens genombrott. Sommaren 1958 får Sverige stryk av Brasilien i finalen i fotbolls-VM.
Försäljningen gick inledningsvis trögt men när Ferry Porsche aktivt började sälja in 356 hos de tyska bilhandlarna tog det fart. Porsche lyckades få de rika och berömda att köra 356 och det dröjde inte länge innan de stora massorna visste vad Porsche var. Det här var i början av 1950-talet och Porsche hade några år tidigare lämnat den gamla fabriken i österrikiska Gmünd och flyttat till större och modernare lokaler i Zuffenhausen i Tyskland. I samband med flytten förändrades 356 kraftigt. Den lätta aluminiumkarossen på de Gmünd-byggda bilarna byttes mot en mer kostnadseffektiv stålvariant som bultades fast i ett pressat stålboxchassi. Fjädring och motor hämtades från den av Porsche konstruerade Volkswagen Typ 1.
I Zuffenhausen hann Porsce-folket bygga en bra bit över 7 000 exemplar av den första modellen innan 356 A tog över 1955, en av dessa är Mikael Sandbergs 356 Coupé 1500 Super från 1954.
Att se en Porsche 356 är en speciell upplevelse, kompakt och ren i linjerna påminner den om en silverfisk som ligger och sprattlar på asfalten. På just Mikaels bil framhävs formerna av Fish Silver Grey-kulören som lades på i samband med en varsam karossrenovering 2004-2005 utförd av brittiska firman Sportwagen. Bilen skulle förmodligen se fabriksny ut om det inte vore för att Mikael har vett nog att använda och njuta sin bil, bland annat i regularity-tävlingar. I fronten sitter stora extraljus. Insidan är modifierad med recarostolar från 1960-talet och rejäl rallyratt. Mikael har inte varit rädd för att göra ändringar på sin bil men allt ska vara tidstypiskt. På grund av mekaniska bekymmer är 1500-motorn utbytt mot en 1600-motor. Mikael har också sågat upp ett extra luftintag i motorhuven.
När man kliver in i detta tidiga exemplar med låg vindruta och liten bakruta känns det ungefär som att ta på sig en integralhjälm. Sikten utåt är dålig men känslan av att vara ett med bilen är total. Samma sak gäller när 356 börjar rulla. Precis som sina arvtagare har 356 en svårförklarad mekanisk känsla, när jag bromsar och styr är det jag som gör det, inte något komplicerat system.
På 1960-talet hände det stora saker för Porsche. Trots att 356-modellen redan hade nått vida berömmelse och var på god väg att nå legendarstatus bestämde sig Porsche för att lägga alla resurser på att ta fram en helt ny modellserie. Den här gången var det den tredje Porsche-generationen, Ferrys son Butzi och hans kusin Ferdinand Piëch, som hade ansvaret att föra företaget in i framtiden. Vid 1950-talets slut hade Porsche-ledningen inte riktigt klart för sig hur den nya modellen skulle bli. Efter att under flera år ha arbetat på en stor, fyrsitsig bil ställdes projektet om 1962. Ferry, som fortfarande var högsta hönset, bestämde att Mercedes, BMW och de andra kunde hålla på med stora och praktiska bilar. Porsche skulle hålla sig till det de gjorde bäst – små och snabba bilar.
Samtidigt på 1960-talet
Bygget av en mur för att skilja Väst- från Östberlin påbörjas den 13 augusti 1961. The Beatles slår igenom på allvar i februari 1963 när de släpper sin andra singel Please Please Me. I november samma år mördas USA:s president John F. Kennedy när han åker genom Dallas i en 1961 års Lincoln Continental. 20 juli 1969 tar Neil Armstrong sitt och mänsklighetens första kliv på månen. Michael Schumacher föds i januari 1969.
På Frankfurtsalongen 1963 visades nya Porsche 901, som snabbt bytte namn till 911 sedan Peugeot hävdat att de hade rätt till alla tresiffriga modellbeteckningar med en nolla i mitten. Även om den såg ut ungefär som 356, med runda strålkastare, rena karosslinjer och en taklinje som sluttade långsamt ned mot bakre stötfångaren, hade den mycket lite gemensamt med sin föregångare. Hjulbasen var 15 centimeter längre och hela chassit och hjulupphängningarna var nykonstruerade. En helt ny sexcylindrig boxermotor presenterades också. Under de följande åren introducerade 911-modellen flera världsnyheter, bland annat den automatiska Sportomatic-lådan (skapad efter en undersökning som visade att en hel generation amerikaner aldrig hade lärt sig köra manuell växellåda) samt Targa – världens första säkerhetscabriolet.
Den skogsgröna 911 T som representerar 1960-talet i det här sammanhanget är av årsmodell 1969, ett år då det hände ovanligt mycket med modellen trots att det inte syntes. Året innan hade modellbeteckningarna ändrats till att omfatta 911 L, 911 S samt 911 T som var instegsmodellen med samma utrustning som den fyrcylindriga budgetmodellen 912. 911 T riktades mot förstagångsköpare, till stor del kvinnor, som ville ha en sportig men ändå lättkontrollerad bil.
Just en 911 T får i dag representera 1960-talet och det här skogsgröna exemplaret ägs av Thomas Sandell. Bilen såldes för första gången i Sverige 1969 och har sedan dess rullat cirka 18 000 mil med fyra ägare. Bilen utstrålar en härlig enkelhet och exemplarisk patinering.
T-modellen har förgasare, övriga bränsleinsprutning. 1969 års modeller och framåt känns lättast igen på det 5,7 centimeter längre axelavståndet samt de något breddade hjulhusen som har plats för större och bredare hjul. Det här var en åtgärd endast menad att minska den giftiga överstyrningen i de tidiga bilarna. Längre hjulbas och bredare hjul gav ett lugnare väguppträdande men det vore lögn att påstå att 911 blev lättkörd. Även en 1969 års 911 kräver sin förare om det ska gå fort.
I lugnt tempo går 911 T, precis som moderna Porsche-modeller, att köra precis som en vanlig bil. Man sitter upprätt och har god sikt utåt. Den liggande körställning som endast kan passa en orangutang med långa armar och korta ben och som är verkligheten i många italienska sportbilar känns långt borta. Körställningen i 911 T går dessutom att justera efter nästan alla önskemål. Likt få andra sportbilar från samma tid går 911 faktiskt att använda till vardags. Det främre bagageutrymmet kan svälja förvånansvärt stora väskor och baksätesryggarna kan fällas för att ge plats för skrymmande last.
En så här pass tidig 911 är en rå upplevelse, på alla sätt. Motorn har sitt ursprung i Porsches Formel 1-motor från 1960-talet och behöver varvas för att gå fort. En tumregel är att ju äldre en 911 är desto lömskare är den att köra. De tidiga bilarna är lätta i fronten, tunga på baken och dessutom motorstarka. Alla kan köra en 911, men det är inte alla som kan köra en 911 fort. Det krävs uppmärksamhet för att hålla en 911 på vägen och den som letar efter en komfortvagn får leta vidare, såväl motorn som hela bilen gör väsen av sig.
Samtidigt på 1970-talet
Under det första året av ett årtionde som ska komma att präglas av en oljekris räddas några almar i Stockholm från att sågas ned. Världens tredje mest sålda album, The dark side of the Moon av brittiska rockgruppen Pink Floyd, släpps 1973. Efter att den amerikanska opinionen fått upp ögonen för Vietnamkrigets fasor beslutar USA att lämna konflikten. Kort därefter, i april 1973, faller Saigon under de nordvietnamesiska styrkorna. I september 1976 får Sverige för första gången sedan 1936 en borgerlig regering, Olof Palme lämnar över statsministerposten till Thorbjörn Fälldin.
Den råa utstrålningen gäller inte minst utseendet. 911 av årsmodell 1974 och senare har stora stötfångare och kallas ibland lite elakt Jularboporschar eftersom stötfångarna ser ut som dragspel. Thomas Sandells 911 T är raka motsatsen till klumpig. Med sina försiktiga stötfångare, helt runda strålkastare och ovanliga plåtfälgar ser den liten, nätt och nästan avskalad ut. Likadant är det invändigt. Interiören beskrivs bäst som stram och mörk. En fyrekrad ratt, en lång växelspak och fem instrumentrundlar är allt föraren behöver hålla reda på.
1970-talet blev ett händelserikt årtionde för Porsche. Det tidigare så smala modellutbudet, endast bestående av 911, breddades både uppåt med granturismon 928 och nedåt med folksportbilen 914. Båda dessa strategiska drag kom att ifrågasättas av de många märkesentusiaster som ansåg att det bara fanns en Porsche – 911.
Till skillnad från 928 vars tillblivelse var en relativt okomplicerad historia blev förspelet till 914 rena dramat. Allt började med ett möte mellan Volkswagens högsta höns Heinrich Nordhoff och Ferry Porsche våren 1966. Nordhoff förklarade att Volkswagen hade planer på att utveckla en uppföljare till Typ 34, mer känd som Karmann Ghia, som på samma sätt kunde locka med lite större dragningskraft än standardmodellerna.
Porsche ville å sin sida bredda nedåt. 911 var för dyr för många köpare och 912 hade inte riktigt gjort sitt jobb som inropare. Nordhoff och Porsche kom överens om att slå sina påsar ihop och Porsche satte genast igång med utvecklingen av en mittmotorsportbil. Projektet fick en olycklig vändning då Nordhoff oväntat avled 1968 och hans efterträdare Kurt Lotz bröt det muntliga avtalet med Porsche. Lotz insisterade på att Volkswagen skulle ha ensamrätt att sälja bilen. Först efter långdragna förhandlingar beslöt man att bilen skulle säljas som VW-Porsche genom ett gemensamt återförsäljarnät.
Att Volkswagen och Porsche slutligen kom överens är tur, annars hade Åke Walther inte haft sitt sommarnöje – en Porsche 914 från 1973. Modellen sticker ut i dagens Porsche-uppställning, inte bara på grund av de ovanliga formerna utan även tack vare färgsättningen. Skrikorange, 70-talsorange eller signalorange, tycka vad man vill om färgen men sanningen är att den är en säkerhetsdetalj. Porsche 914 kom till samtidigt som en säkerhetsvåg rullade över USA, ena stunden föreslogs det att alla cabrioletmodeller skulle förbjudas, i den andra att bilarna skulle målas i starka färger för att synas i trafiken. Porsche lyssnade på önskemålen och lanserade 914 i starka färger.
Åkes 914 är i så gott som orört originalskick. Med endast 5 700 mil på mätaren är nyskicket nära. Några förbättringar har dock hunnits med. Porsche-skölden i fronten fanns inte från fabrik och på den lilla inspektionsluckan som ger en skymt av motorn har Porsche-namnet tillkommit . Det senare en detalj som bara fanns på de höga Porsche-chefernas tjänstevagnar i början av 1970-talet.
För att ha varit något av en instegsmodell upplevs 914 som extremt sportig. På nära håll har den en supersportbils uppenbarelse. Väldigt låg och väldigt bred. Att kliva in i bilen är ungefär som att sätta sig direkt på marken, man sitter verkligen extremt lågt och fartkänslan blir därefter. För att vara en så kompakt bil med motorn i mitten är kupén ovanligt rymlig. Även långa förare får plats och kan hitta en bra körställning och bredden är så pass väl tilltagen att en tredje person kan få plats i mitten. 914 är bara godkänd för två personer – en tredje blir olaglig – men platsen finns och var faktiskt från början avsedd som ett nödsäte.
Samtidigt på 1980-talet
Årtiondet börjar i sorgens tecken efter att John Lennon skjuts till döds i december 1980. Sovjetubåten U 137 går på grund utanför Karlskrona i oktober 1981 och utlöser ubåtsskräck i Sverige. Samma år införs NMT-systemet (Nordiskt Mobiltelefonisystem) som gör att Norden ligger i framkant i utvecklingen av mobil telefoni. Michail Gorbatjov väljs till Sovjetunionens ledare 1985 och efter sex år av glasnost och perestrojka löses Sovjetunionen upp. I april 1986 går reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl sönder. Tre år senare öppnas Berlinmuren. Under 1980-talet blir HIV och AIDS känt för den stora allmänheten och kulturen skakas av ett krig mellan syntpopare och hårdrockare.
Att påstå att 914 är en folkvagn med Porsche-emblem känns väldigt avlägset, det enda som togs direkt från Volkswagen i Wolfsburg var 1,7-litersmotorn från VW Typ 4 (411) med elektronisk insprutning. Grundkonstruktionen är en bottenplatta med förstärkande lådkonstruktioner. 80-hästarsmotorn sitter framför bakaxeln, den femväxlade lådan bakom. Motorn är absolut inget under av kraft men det är inte den som är huvudnumret. Den perfekta viktfördelningen märks i första kurvan och det blir inte sämre av att styrningen är så direkt som den kan bli. I 914 glömmer man nästan bort att gasa, det är ju roligare att svänga.
Det är lätt att förstå varför 914 på nolltid efter lanseringen 1969 seglade upp som en av Tysklands mest sålda sportbilar. Det här var Tysklands första serieproducerade mittmotorbil och eftersom mindre viktiga detaljer såsom vindrutespolning och knappar på instrumentbrädan hämtats från Volkswagen blev den inte lika dyr som 911. Denna öppna, och förvånansvärt bekväma, sportbil sålde även i stora antal i USA.
Klivet från 1970- till 1980-talet känns just i dag väldigt stort. Att förflytta sig från det ohämmade 1970-talet i 914 till det diskreta men avantgardistiska 1980-talet i Bo-Göran Antonssons Porsche 944 Turbo är inte bara en resa i tid och rum utan även filosofi. Porsche hade i alla år hållit fast vid bakmonterad motor och först i 914 låtit motorn flytta fram till en position framför bakaxeln. Men så kom 924 och ställde alla begrepp på ända 1975. Även den här gången hade Volkswagen varit delaktiga men dragit sig ur och lämnat Porsche med en för märket udda modell. Vattenkyld motor i fronten och en transaxelkonstruktion var inte direkt vad Porsche-puritanerna efterfrågade.
Även om 924 möttes av en skeptisk bilvärld, till stor del på grund av att motorn kom från lastbilen Volkswagen LT, utvecklades den till att bli något bättre. 1982 presenterades uppföljaren 944 som visserligen byggde vidare på samma grundkonstruktion men hade en helt ny Porsche-utvecklad motor. Riktigt rolig blev 944 dock först 1985 då 944 Turbo släpptes. Priset var nästan lika högt som för en 911, men det var det värt. Med Turbo-beteckningen följde flera avgörande förändringar. Fronten blev rejält mycket bredare, växellådan förstärktes, fjädringen styvades upp och transaxeln (röret som löper mellan motor och växellåda och rymmer kardanaxeln) gjordes kraftigare för att klara påfrestningarna. Självklart monterades även bättre bromsdoningar, fyrkolvsok och ventilation både fram och bak men ingen ABS.
Orsaken till alla dessa modifieringar är en något dold hemlighet. Den sitter inklämd under insugsrören och är en avgasturbo av märket KKK (Kühnle, Kopp und Kausch). Med hjälp av den stiger effekten i den fyrcylindriga 2,5-litersmotorn från 150 hästkrafter (924 S) till 220. Det maximala vridmomentet på 330 newtonmeter imponerar.
Med all denna effekt och närmast perfekt viktfördelning går 944 Turbo att köra riktigt fort på bana och modellen har därför blivit ett populärt förädlingsobjekt. Bo-Göran Antonssons 944 Turbo är inte bara ett perfekt exemplar som har vunnit Concours d´Elegance i svenska Porsche-klubben utan har även uppgraderats med ny programvara och modifierad wastegate som har höjt effekten till cirka 265 hästkrafter och 430 newtonmeter. Standardfälgarna är utbytta mot samma svarta Fuchsfälgar som satt på Turbo Cup-modellen 1986.
944 Turbo förvånar genom att vara riktigt bekväm. Kraftflödet är jämnt pulserande och driver bilen framåt rasande snabbt men inte lika dramatiskt som i de samtida 911-modellerna. Under en fullgasacceleration behöver man inte koncentrera sig på att hålla bilen på vägen utan kan lugnt lägga i växlarna vartefter det blir aktuellt.
Efter en dag i sällskap med fyra olika Porsche-modeller från fyra årtionden känns påståenden om likriktning och fantasilöshet obefogade. Visst såg 911 ungefär likadan ut och betedde sig ungefär likadant nästan 30 år efter att Thomas Sandells 911 T byggdes, men under tiden hann Porsche bredda verksamheten och utforska nya områden.
Man provade att flytta motorn till mitten, sätta den längst fram, samarbeta med Volkswagen och inte minst, överladda med turbo.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar nummer 5/2012.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Porsche 356 Coupé 1500 Super 1954
Ursprungligt pris (1954): Cirka 22 000 kronor.
Uppskattat pris (2012): 250 000-300 000 kronor.
Motor: Bensin, luftkyld 4-cylindrig boxermotor, dubbla överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder Cylindervolym 1 488 cm3. Max effekt 70 hk vid 5 000 r/min.
Kraftöverföring: Motorn bak, bakhjulsdrift, 4-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 3,25x16, däck 5,00/16.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 210, längd 395, bredd 165, höjd 130, spårvidd f/b 129/125. Tjänstevikt 940, maxlast 80. Tank 45 liter.
Fartresurser: Toppfart 177 km/h, acceleration 0-100 km/h 13,9 s.
Bränsleförbrukning: Cirka 0,9 l/mil.
Porsche 911 T 1969
Ursprungligt pris (1969): 37 280 kr.
Uppskattat pris (2012): 200 000 kr.
Motor: Bensin, luftkyld 6-cylindrig boxermotor, dubbla överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder. Cylindervolym 1 991 cm3. Max effekt 110 hk vid 5 800 r/min, 157 Nm vid 4 200 r/min.
Kraftöverföring: Motorn bak, bakhjulsdrift, 4-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 5,5 tum, däck 185/70 HR15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 268, längd 416, bredd 161, höjd 132, spårvidd f/b 136/134. Tjänstevikt 1 150, maxlast 140. Tank 62 liter.
Fartresurser: Toppfart 200 km/h, acceleration 0-100 km/h 10,0 s.
Bränsleförbrukning: Cirka 1,1 l/mil.
Porsche 914/4 1973
Ursprungligt pris (1972): 30 150 kr.
Uppskattat pris (2012): 100 000-120 000 kr.
Motor: Bensin, luftkyld 4-cylindrig boxermotor med stötstångspåverkade toppventiler. Cylindervolym 1 679 cm3. Max effekt 80 hk vid 4 900 r/min, 133 Nm vid 2 700 r/min.
Kraftöverföring: Mittmonterad motor, bakhjulsdrift, 5-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 5,5 tum, däck 185/70 R15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 245, längd 399, bredd 165, höjd 123, spårvidd f/b 134/137. Tjänstevikt 1 070, maxlast 50. Tank 63 liter.
Fartresurser: Toppfart 175 km/h, acceleration 0-100 km/h 13,0 s.
Bränsleförbrukning: 1,42 l/mil.
Porsche 944 Turbo 1986
Ursprungligt pris (1986): 263 500 kr.
Uppskattat pris (2012): 100 000-150 000 kr.
Motor: Bensin, vätskekyld 4-cylindrig radmotor med en överliggande kamaxel, 4 ventiler per cylinder. Cylindervolym 2 479 cm3. Max effekt 220 hk vid 5 800 r/min, 330 Nm vid 3 500 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift, 5-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 8 tum fram, 9 tum bak. Däck fram 205/55 R16, bak 225/50 R16.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 240, längd 423, bredd 174, höjd 128, spårvidd f/b 148/145. Tjänstevikt 1 440, maxlast 230. Tank 80 liter.
Fartresurser: Toppfart 250 km/h, acceleration 0-100 km/h 6,9 s.
Bränsleförbrukning: Cirka 1,1 l/mil.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se