Provkörning av BMW 507
Albrecht von Goertz fick en fullträff när han designade BMW 507. Men för BMW blev det bara förluster.
BMW var inte i bästa skick i början av 1950-talet. Fabriken hade efter kriget skamset fått se kastruller och stekpannor rulla av tillverkningsbanden. Den enda biltillverkningen som skedde ägde rum i fabriken i Eisenach, en stad som hade hamnat i den sovjetiska zonen efter kriget. Där fortsatte det sovjetiska bilbolaget Autovelo att tillverka förkrigsmodellen EMW (BMW) 340 fram till 1953.
För att få snurr på biltillverkningen i München utvecklades lyxbilen BMW 501, ”Barockängeln”. Men kunderna stod inte i kö för att få köpa en bil som såg begagnad ut redan på mässpremiären i Frankfurt i april 1951.
Något måste göras. BMW svar på krisen blev att utveckla två sportiga lyxmodeller, BMW 503 och 507, båda baserade på ovan nämnda BMW 501.
Designern Albrecht von Goertz stod bakom båda modellerna, och båda bilarna presenterades på Frankfurt-salongen i april 1955.
Att det var 507-modellen som fick mässbesökarna att stanna är lätt att förstå när man ser den i verkligheten. Låg och med svepande, kurviga linjer. Det är inte alla modeller som kan kallas ”sexiga” efter 61 år, men BMW 507 klarar det – med bravur.
Med en sådan design och bara 252 tillverkade exemplar förstår man att prisbilden i dag har passerat 10 miljoner kronor. Det är sålunda med en viss andakt jag sätter mig bakom ratten och startar upp motorn. Bilen tillhör fabrikens egen samling.
V8:an har ett ganska sportigt sound. Jag låter den värma upp sig ordentligt på tomgång. Fabrikens tekniker manar mig att inte varva mer än 4 000 varv. Tydligen är det en delikat pjäs. Synd, för rödmarkeringen börjar först på 5 600 varv.
Instrumenteringen är bland det vackraste jag sett. Två stora instrumenttavlor, med en mindre klocka emellan dem. I mitten en radio med elfenbensvita rattar. I dag hade greve Goertz kallats minimalist. Knapparna saknar texter och symboler, men eftersom de bara är sex till antalet kan jag memorera deras funktioner.
Värmepaketet, som hänger i panelens underkant, har ytterligare två vred.
I med ettan, och i väg, sedan tvåan. Trean får man sträcka sig till. Växellådan är distinkt och lättmanövrerad. I dag är det öppna landsvägar som gäller, i norra Bayern.
Man ska inte vara blyg när man kör en BMW 507. Alla vänder sig om. Förmodligen var det likadant för Elvis Presley, som när det begav sig också körde en BMW 507. Hans exemplar köptes tillbaka för två år sedan av fabriken och renoveringsresultatet visades på utställningen i Pebble Beach.
Dörren har den så trevliga svanken som gör det möjligt att bekvämt lägga ut vänster armbåge över kanten. Ärligt talat är det egentligen inte särskilt bekvämt, inte i någon bil, men nu är det en gång för alla så man ska sitta i en roadster.
Motorn kommer från mamman – eller är det fadern? – BMW 502. En 3,2 liters V8. Det låter på papperet som en ”grand tourer”, och det var väl så den sågs på den tiden det begav sig. Något att åka i på väg till rivieran. En bränsletank på 110 liter (!) underlättar långresan.
Men toppeffekten är blygsamma 150 hästkrafter. Även på den tiden var det i underkant jämfört med sportbilar som Jaguar XK120, Ferrari 250 och Mercedes 300 SL.
Det finns olika uppgifter om vad toppfart är. Några källor anger 220 km/h, BMW:s museum anger 205 km/h. Men jag får inte ihop det med testbilens utväxling. När jag har 4 000 varv på mätaren gör bilen 125 km/h.
Förmodligen sitter den alternativa bakaxelutväxlingen på den här bilen, med en toppfart på 190 km/h.
Med en kaross i aluminium, motor i aluminium och blott två sittplatser borde den vara riktigt lätt. Men den väger 1 400 kilo, och känns tyngre. Med dagens mått mätt är det här en bil som är som gjord för 90-vägar eller snabbare. Städer är inte kul, styrningen är för tung.
252 exemplar byggdes, och såldes. Men det var inte motoreffekten som lade sordin på köplusten. Det var priset. 26 500 D-mark. En smula mer än vad Mercedes tog för 300 SL, och dubbelt så dyr som Jaguar XK120.
Från början hade BMW planerat en mindre dramatisk prislapp.
Påskyndaren till modellen var Max Hoffman, en framgångsrik bilimportör i New York. Han trodde sig kunna sälja tusentals sportbilar med BMW-märke till unga amerikaner, med en tänkt prislapp på 5 000 dollar. Inspirerande var säkert Mercedes 300 SL och 190 SL som gjorde succé på bilmässan i New York i februari 1954. BMW-ledningen insåg då om inte förr att en lyxig sportbil var grejen.
Men när bilen kom till handlaren i USA 1956 hade priset stigit till dubbla, 10 000 dollar. Försäljningen blev därefter. Med en handknackad aluminiumkaross hade produktionskostnaden tillåtits skena iväg.
Vad hände med BMW 503? Den har en mycket mer anständig, vuxen profil, och försågs med en ännu högre prislapp. 412 bilar byggdes. Ingen av modellerna gick att räkna hem för BMW.
Det är märkligt nog just sådana här ikoniska bilmodeller som kan bli besvikelser när man kör dem i verkligheten. ”Var det inte mer”-känslan infinner sig lätt. Det är svårt att leva upp till hypen, designen och historien.
Men BMW 507 och jag trivs bra tillsammans. Framvagnen med dubbla triangellänkar är direkt adopterad från ”Barockängeln”, BMW 502. Baktill sitter en ny konstruktion som togs fram speciellt för 507:an, men det är likväl en stel bakaxel. Och trummor bak är inte i teknikens framkant. Men å andra sidan – det är inte jag heller. Kanske därför jag spinner som en katt bakom ratten.
På exakt samma sätt kände sig också Ursula Andress, Elvis Presley och Alain Delon när de körde hem från filmpremiärer och jet set-fester. Alla hade de BMW 507 i garaget.
Visst är det en underbar bil att köra. Det finns en solid mekanisk känsla i allt från växelöverföring till styrning och motorljud. Det låter rejält och solitt, och man känner sig faktiskt trygg bakom ratten i 507:an. I förvissningen att man kommer fram till hotellet ikväll. Och det är inte alla skönheter från 1955 som inger den känslan.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar 9/2016.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
BMW 507 1957
Ursprungligt pris (1957): 11 000 dollar.
Uppskattat pris (2016): 13 000 000 kr.
Motor: Bensin. Längsmonterad V8, en överliggande kamaxel per cylinderrad, 2 ventiler per cylinder. 2 förgasare. Cylindervolym 3 168 cm3. Max effekt 150 hk vid 5 000 r/min, max vridmoment 235 Nm vid 4 000 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell låda.
Hjul: Fälgbredd i. u, däck 185/R16.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 284, längd 438, bredd 165, höjd 126, spårvidd f/b 144/143. Tjänstevikt ca 1 300, maxlast i. u. Tank 110 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 9,5 s. Toppfart ca 205 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,6 l/mil.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se