Provkörning av Jaguar Mk 2 by Callum
Jaguars chefsdesigner Ian Callum har gått all-in och skapat ett helt nytt übermodernt formspråk för det tidigare så traditionstyngda brittiska märket. Men när han bygger en bil till sig själv, då utgår han från klassikern Mk 2.
Han är den brittiske designern som sedan 1999 har styrt formutvecklingen på det kanske mest brittiska märket av dem alla – Jaguar. Egentligen hade Ian Callum alla möjligheter i världen att falla in i samma bana som sina föregångare på tjänsten som designchef hos Jaguar. Att jobba vidare med det invanda, det traditionstyngda och det klassiskt brittiska. Jag menar, vad hade varit enklare? Inte minst då Geoff Lawson, som var designchef hos Jaguar fram till sin hastiga och för tidiga död 1999, hade valt ett extremt retroinfluerat formspråk under sin tid.
Men Ian Callum tänkte annorlunda och han fick igenom sin form. Borta är de gamla referenspunkterna bland designelementen. I stället märks en fräschare stil än hos konkurrenterna – såväl i segmentet som på marknaden i stort.
Framgångarna har avlöst varandra och nu, när nya XE lanserats, så råder inga tvivel – Jaguar är starkare än någonsin.
Därför är det kanske lite förvånande att Ian Callum väljer att utgå från en Jaguar Mk 2 när han bygger en bil till sig själv. Men han går sin egen väg, inget snack om saken.
– Den här bilen innebär ett väldigt personligt statement rörande Jaguar Mk 2. Jag har behållit grundformen, som jag har beundrat sedan barnsben, men modifierat den på ett flertal punkter, berättade Callum i samband med att projektet offentliggjordes.
– Jag ville inte frångå originalet för mycket, utan snarare sikta mot hur en R-version skulle ha kunnat sett ut.
Men den här bilen är så mycket mer än bara en formmässig trimning av Jaguars klassiker. Det här är en i grunden ombyggd och förädlad Mk 2. Det här är Mk 2 by Callum.
Jaguarspecialisten Classic Motor Cars Ltd i Bridgnorth, England, fick uppdraget att förverkliga tankarna och tillsammans med Callum tog de fram en plan för vad som skulle göras. Och det var inte lite.
Den första förändringen märks direkt när jag lägger handen på dörrhandtaget. Först vet jag inte vad det är, men efter någon sekund inser jag att kromlisten som i vanliga fall följer midjelinjen är borttagen. Samma list gifter sig med handtagen på standardbilen, men här sitter bara ett handtag.
– Vi fick tillverka en gjutform och göra nya handtag, berättar Andrew Turvey på CMC när jag senare pratar med honom på telefon.
– Inget litet jobb det där. Detsamma gäller backspegelns placering på dörren, såg du att ventilationsrutan är ersatt med ett fast glas?
Andrew har varit praktiskt ansvarig för projektet och det är han som har gjort lejonparten av utvecklingsarbetet.
– Efter att vi hade satt ramen för hela projektet så fick vi i stort sett fria händer att konstruera. Mr Callum har designat allting, men vi har konstruerat och byggt bilen. Och det döljer sig en och annan intressant lösning i den, berättar Andrew.
Det märks redan på 100 meters avstånd att det mesta av kromet är bortrensat. Bilen har en mycket renare look och formen är aningen förändrad. Framskärmarna är varsamt breddade, liksom skärmkanterna bak för att kunna härbärgera de större och bredare hjulen. Stötfångarna är ersatta med karossdelar i kolfiberförstärkt plast och i den främre sitter snygga luftinsläpp till bromskylningen. En tydlig koppling till racerbilarna från 1960-talet.
Jag hoppar in bakom ratten och sätter mig i en modern och synnerligen skön stol. Som är klädd i quiltat läder. Andrew vill inte berätta vad det är för stol, men efter ett ha konsulterat Google kan jag konstatera att det handlar om framstolar från Alfa Romeo 156 med höjdjustering och justerbart svankstöd.
Inredningen är en njutning i rött läder, mörk ek och aluminium, de nya mätartavlorna med modernt typsnitt och IC-logotypen är riktigt snygga. Det fast monterade navigationssystemet däremot känns malplacerat.
Motorn startar direkt och landar på ett klockrent tomgångsvarv. Idén har varit att bilen ska användas till vardags vilket ställer höga krav på den 53 år gamla pjäsen. Och tro det eller ej, men trots att den ser radikalt moderniserad ut så sitter det en gammal motor under huven.
För att höja kraftuttaget utan att körbarheten drabbas, så har man utgått från ett 4,2-litersblock. Till detta har man använt topplocket från en 3,4-litersmotor, alltså standardtoppen från original Mk 2 från början av 1960-talet.
– Stor volym bygger den typen av effekt som vi vill ha och med lätt överborr så når vi 4,3 liters slagvolym. Poängen med det där topplocket är att det, med ett väl avstämt insugningsrör, ger väldigt bra gashastigheter i insugskanalerna.
Det räcker med att köra ett par hundra meter, sedan förstår jag precis. Motorn går silkeslent, den har alltid kraften tillgänglig. Den är liksom på tå, utan att för den delen bli påfrestande. Bara skönt effektiv. Allra bäst är den från 2 500 upp till runt 4 500 r/min, att använda mellanregistret känns som det mest naturliga i världen. Och när vi hittar den långa dubbelfiliga uppförsbacken så tvingas jag att testa segdraget. Så jag åker ur rondellen på fyran och trampar sedan gasen i botten. Mk 2 by Callum svarar med en följsam kraftutveckling som trots det låga varvtalet räcker för att hänga av tjänstebilsflottan som åker bakom. Sedan försvinner de i backspegeln, för kraften bara kommer och kommer hela vägen upp till och förbi 5 000 r/min innan femman åker i. Färden känns betydligt mer odramatisk än hastigheten vi når innan nästa rondell…
Kombinationen med den femväxlade lådan från Toyota Supra fungerar perfekt och spakkänslan lämnar inget i övrigt att önska.
Ian Callum och Jaguar Mk 2
Ian Callum började sin bana hos Ford 1979 där han var inblandad i allt möjligt, från Puma till RS200 och Escort Cosworth. Under 1990-talet arbetade han för brittiska konsult– och racingteamet TWR där han bland annat sköt in nytt liv i Aston Martin genom det nya formspråket som sjösattes med DB7. Under TWR-åren arbetade han med en rad olika uppdragsgivare vilket resulterade i att han hade ett finger med i spelet på bland annat Volvo C70 och Nissans racerbil R390.
När Jaguars dåvarande designer Geoff Lawson hastigt och mindre lustigt gick ur tiden vid 55 års ålder 1999 så vände sig den brittiska tillverkaren till Ian Callum för hans tjänster. Ian nappade och resten är, som man säger, historia. Eller, rättare sagt, ”history in the making”.
Första Mk 2-bilen tillverkades sent under 1959 och modellen, som var Jaguars familjealternativ vid tiden, tillverkades fram till 1967. Alla bilarna hade den klassiska raka sexan under huven, från 2,4 till 3,8 liters storlek. Hetast i gänget var 3,8 med manuell låda och overdrive samt skivbromsar fram. Knappt 90 000 bilar tillverkades innan modellen bytte namn till 240/340 1967. Tillverkningen fortsatte fram till 1969 som en överlappning då nya XJ introducerades 1968.
Jaguar Mk 2 har blivit känd i de breda kretsarna som den där röda bilen med svart tak som inspector Morse körde runt i.
Längs de kurviga landsvägarna som följer så framstår Mk 2 by Callum som näst intill helt modern i sitt uppträdande. Styrningen har modifierats rejält, den gamla styrboxen har fått lämna plats för en specialutvecklad kuggstång – som tagits fram enkom för den här bilen. Och konstruktionen är lysande. Styrningen är väl avvägd med en härlig känsla i ratten och det är aldrig tal om glapp eller knasigheter. Dessutom svarar styrningen på minsta lilla input från föraren. CMC har även satt i en elektrisk styrservo och hela lösningen ger den gamla bilen en klockren känsla av närvaro på vägen.
Den absolut största förändringen jämfört med originalbilen hittar vi i bakvagnen, ett initiativ som Mr Callum var tydlig med från start. Bilen skulle ha individuell upphängning. Låt oss upplysa om att original Mk 2 har stel axel och bladfjädrar, så detta skulle innebära ett rejält arbete.
– Säkert hälften av utvecklingstiden hamnade där, säger Andrew.
Enkelt uttryckt så har CMC byggt en hjälpram som har fästs i bland annat de gamla bladfjäderfästena. Sedan har man använt en differentialklump från en Ford Sierra Cosworth, länkarmar från en Jaguar X-type, navcentrum från Lotus och bromsar från en Vauxhall Vectra. Ett stort hopkok kan tyckas, men det fungerar grymt bra. Bilen uppträder städat även när den pressas och greppet känns konstant, bakvagnen är planterad på vägen.
Som ni förstår är Mk 2 by Callum långt ifrån en kosmetisk utsvävning för en chefsdesigner med lite tid över. Detta är en hyllning till den tid som flytt på samma gång som funktionen framtidssäkrats för 2000-talet. Den får säkert puritanerna att gå i taket, men för Ian Callum kommer den säkert att förgylla resorna till och från jobbet. Inget snack om den saken!
Tack till Classic Motor Cars Ltd, Nick Goldthorp och Andrew Turvey.
Jaguar Mk 2 by Callum
Pris (1962): Cirka 26 000 kronor.
Uppskattat pris (2015): Runt £350 000 (cirka 4,4 miljoner kronor).
Motor: Bensin, fyrtakt. Sexcylindrig längsmonterad radmotor, dubbla överliggande kamaxlar. Två ventiler per cylinder. Två liggande SU HD8-förgasare. Borrning/slag 93/106. Cylindervolym 4 300 cm3. Max effekt 260 hk (194 kW) vid 5 200 r/min. Max vridmoment 380 Nm vid 3 000 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 5-växlad manuell växellåda.
Hjul: Aluminiumfälg med stålekrar. Däck Pirelli P7 205/55 R17 fram, 225/50 R17 bak.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 272, längd 457, bredd 170, höjd 145. Tjänstevikt ca 1 430. Tank 91 liter.
Fartresurser: Acceleration 0-96 km/h 6,5 s. Toppfart cirka 225 km/h.
Bränsleförbrukning: Uppgifter saknas.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se