Provkörning av Lotus Cortina (1965)
I mitten av 60-talet var Lotus Cortina motsvarigheten till dagens Mitsubishi Lancer Evo X och Subaru Impreza WRX. I dag är de mer eftertraktade än någonsin och är värda upp till en halv miljon kronor och mer.
De allra flesta Lotus Cortina som finns kvar i dag har körts i tävling, främst racing men även i rally.
Det här exemplaret har dock räddats från det ödet trots att den togs hem i samma veva som Ford Sverige utrustade sina dåtida stjärnförare med Lotus Cortina.
Ägaren Bertil Hässelås i Tranemo såg en Lotus Cortina i händerna på Bosse Ljungfeldt 1963 och blev helt såld. Men då, ännu inte fyllda tjugo, fanns det förstås inga ekonomiska möjligheter att köpa en.
Redan 1971 hade han dock en Lotus Cortina men efter enträget tjat sålde han den till en kompis brorsa fast det aldrig kändes speciellt rätt.
När Bertil Hässelås 2004 såg en annons om en Lotus Cortina till salu på Cortinaklubbens hemsida var det ingen tvekan även om det aktuella exemplaret var i akut behov av totalrenovering. Bilen köptes och lämnades till Niclas ”Lilleman” Karlsson i Svenljunga som är ett aktat namn när det gäller plåtrenovering. Där blev den stående i sex år men det var inte förrän Bertil Hässelås blev pensionär som han började hetsa på ”Lilleman” så att bilen skulle bli klar.
– ”Lilleman” har gjort ett fantastiskt jobb med karossen. Jag har knappt behövt spackla något alls innan jag lackerade den in och utvändigt, säger Bertil Hässelås.
Efter 45 år som billackerare var det ju inget snack om att lämna bort bilen för det jobbet i alla fall.
Nylackerad och fin hängdes bilen upp i en vagga så att det gick att vrida och vända på den. Det tog bara en månads jobb så var alla prylar på plats. Men då började också Bertil Hässelås klockan sju på morgonen och höll på tills natten stundade. Är man pensionär så är man, och då får man saker gjorda.
Sagan om Lotus Cortina började 1961. Lotus legendariska grundare Colin Chapman ville börja med egentillverkning av motorer till Lotus, framförallt då han tyckte att de Coventry Climax-motorer han köpte var för dyra.
Han pratade med sin gode vän tillika designer av just Coventry Climax-motorn, Harry Mund, och de kom överens om att bygga en twin-cam version av Fords så kallade Kent-motor.
Utvecklingen av motorn skedde med såväl 997 som 1 340 kubik stora motorblock men 1962 lanserades Ford 116E, en 1 499 kubik stor motor med femlagrad vevaxel och arbetet koncentrerades på denna. Med i utvecklingen fanns även Keith Duckworth, ena halvan av företaget Cosworth. Den andra var Mike Costin.
Lotus nya motor debuterade på Nürburgring 1962, då monterad i en Lotus 23 körd av Jim Clark.
Men motorn i Cortina blev en större motor med motorblock på 1 558 kubik. Detta för att komma närmare klassgränsen 1,6-liter inom motorsporten.
Samtidigt som motorn utvecklades fick Colin Chapman en förfrågan från Walter Hayes på Ford om Lotus kunde ta på sig att montera denna motor i tusen exemplar av Ford Cortina för att bilen skulle kunna klassas i det dåvarande Grupp 2-reglementet.
Colin Chapman accepterade omedelbart budet även om Lotus samtidigt skulle lansera Elan på bred front.
Det är inte säkert att det är sant men ryktet säger att det aldrig byggdes tusen homologeringsbilar. Istället flyttades de färdigbyggda bilarna under natten till en annan lokal där de räknades en gång till.
Typ 28, Lotus Cortina eller Cortina Lotus som Ford kallade den, byggdes i alla fall mellan 1963 och 1966 i cirka 3 000 exemplar, exakt antal finns inte. Hur många bilar som i dag kallar sig Lotus Cortina men är ombyggda standard-Cortinor är det ingen som har koll på. En källa hävdar att det finns fler Lotus Cortina i dag än när produktionen lades ned i november 1966…
Motorn uppgavs ha 105 hästkrafter men flera av dem hade mindre styrka.
Det var dock inte bara motorn som fick sig en översyn hos Lotus. Ford levererade karosserna som lättades med dörrar, motorhuv och baklucka i aluminium. Även växellådshus och differentialhus gjöts i aluminium.
Men det var hjulupphängningen som fick sig den mest rejäla översynen och som i sin tur skapade det största problemet.
Det gällde främst bakvagnen som fick spiralfjädring istället för bladfjädring och två rejäla A-armar som bultades direkt på differentialhuset. Ytterligare förstärkningar för bakvagnen var två stöttor från hjulhusen bak, ner i bagagerumsgolvet. Allt detta för att undvika att bakaxeln rörde sig i sidled vilket var ett problem på exempelvis Cortina GT.
Och nog blev det stumt alltid. Så stumt att läckande differentialer och knäckta bakaxlar var snarare regel än undantag för alla Lotus Cortina. Den läckande oljan letade sig dessutom till A-armarnas gummibussningar. No good!
I mitten på 1965 gjordes den radikala ändringen att byta bakvagnen till den från Cortina GT.
Att bakvagnen är stum går inte att ta miste på när jag provkör Bertil Hässelås minutiöst renoverade exemplar på slingrande västgötska landsvängar.
Varenda liten ojämnhet i vägen känns och är man inte med och passar är det fara värt att bilen helt sonika studsar av vägen.
Bilen är högerstyrd med allt vad det innebär av att växla med fel hand. Men det går förvånansvärt lätt. Den korta växelspaken löper smidigt mellan sina fyra lägen framåt. Däremot är det ett frenetiskt skramlande från lådan då ett par bussningar är utslitna och behöver bytas. För att få tyst på det får jag antingen hålla i spaken eller luta knät mot den.
105 hästkrafter är inte så hisnande men med tanke på att bilen bara har en tjänstevikt på 940 kilo rör det på sig rätt bra i alla fall. Tävlingsversionerna vägde in på 751 kilo!
0-100 km/h tar dryga tio sekunder vilket var sensationellt snabbt på den här tiden. Det var möjligt genom en väldigt låg utväxling i låda och bakaxel. Bra för acceleration, sämre för ljud. Utöver rena tävlingsbilar är nog detta den ljudligaste bil jag kört!
– Man har letat femmans växel många gånger, skrattar Bertil Hässelås som inte bangar för att använda sin Lotus Cortina.
– Bilar ska användas, säger Bertil och dessutom skänker jag glädje till omgivningen. Det är många som har minnen av Lotus Cortina och den känns lätt igen med sin grön-vita lack som applicerades på alla fabriksbilar från Lotus.
Så sant!
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar 3/2013.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Överlägsen på racingbanorna
Lotus Cortina var helt outstanding i racing på sin tid, i alla fall så länge det handlade om Grupp 2 mellan 1 300 och 1 600 kubik. Bilen vann i stort sett allt åren 1964 till 1966.
På den svenska scenen hette giganterna Erik Berger, Svante Vorrsjö och Bosse Ljungfeldt. De prenumererade på SM-titlarna i klassen, oavsett om det handlade om asfalt eller isunderlag. När Bo Ljungfeldt vann SM 1964 var det 14 bilar i klassen, åtta av dem var Lotus Cortina!
På den internationella scenen var det namn som John Whitmore, Jim Clark, Jack Sears och Frank Gardner som stod för segrarna. John Whitmore vann Europapokalen 1965, Jim Clark dåtidens BTCC 1964.
Största framgången i rally kom med Bengt Söderströms vinst i RAC-rallyt 1966.
Den bil Jim Clark körde 1965 såldes på en auktion hos Bonhamns i London december 2007. Budgivningen slutade vid 136 800 pund, då motsvarande nästan 1,9 miljoner kronor.
Lotus Cortina 1964
Ursprungligt pris (1964): Cirka 19 900 kr.
Uppskattat pris (2012): Cirka 300 000 till 400 000 kronor.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, 2 överliggande kamaxlar, 2 ventiler per cylinder. Dubbla Weber 40 mm förgasare. Cylindervolym 1 558 cm3. Max effekt 105 hk vid 5 500 r/min, max vridmoment 146 Nm vid 4 000 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, 4-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 6 tum, däck 6.00 X 13.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 249, längd 427, bredd 160, höjd 137, spårvidd f/b 130/127. Tjänstevikt 940, maxlast i.u. Tank 36 liter.
Fartresurser: Acceleration 0-100 km/h 10,5s. Toppfart 170 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,4 l/mil.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se