Provkörning av Opel Astra Electric

Det är ett hett och kvalmigt Berlin som tar emot mig en dag i juni och tacksamheten sköljer över mig när parkeringspersonalen visar vägen ner till ett svalt garage. Blicken dras snabbt till den klarblåa karossen som står och väntar. I fronten skymtar Opels nya ”grill”, den svarta så kallade visor-fronten som sträcker sig över hela nosen i bredd.

För det ser precis ut som en traditionell grill som hos en fossilt driven bil och det beror helt enkelt på att märket ännu inte har någon renodlad elbilsplattform. Det betyder också att batteripaketet inte är placerat som en stor rektangulär klump i botten av bilen, utan man har fått pussla en del. Battericellerna sitter visserligen undertill, men i olika hopbyggda moduler ovanpå varandra där de får plats. Det ryms inte mer än en kapacitet om 54 kilowattimmar, precis som i syskonet Peugeot e-308 som snart ska lanseras.
Elmotorn sitter fram och bilen är framhjulsdriven, har 156 hästar och ett vridmoment på 270 newtonmeter. De där 54 kilowattimmarna räcker däremot alldeles utmärkt, vilket jag märker i slutet av dagen, men låt oss återkomma till det.