Provkörning av Toyota iQ 1,0

Toyota är minst sagt stolta när de presenterar nya småbilen med det fyndiga namnet. IQ är redan en milstolpe i bilhistorien genom sin litenhet och revolutionerande tekniska packning.

Utvecklingsfolket skred till verket för fem år sedan. Toyotas nya minsting skulle frakta fyra personer men inte vara längre än tre meter. Samtidigt skulle iQ vara säker att köra, fixa fem stjärnor i Euro NCAPs krocktest och släppa ut mindre koldioxid än 100 gram per kilometer. Svårt redan på papperet.

 Inspirationen tilliQkommer från Mercedes-Benz mikrobil Smart som tagit Europas storstäder med storm. Ju större och trängre städer, desto fler Smart-bilar rullar i citykärnorna. Något som Toyota stillasittande knappast kunde acceptera.

 Tillsammans med Smart pekas Mini och nykomlingen Fiat 500 ut som huvudkombattanter tilliQ. Företagets egna småbilsprodukter Aygo och Yaris talas det tyst om, men räkna med att en och annan som har någon av dessa småttingar sneglar påiQnär det är dags att byta bil.

 På utsidan hariQannorlunda proportioner. Den är bred och hög som en bil i Golfklassen. Den kortkorta längden, 2 985 millimeter, gör att bilen kvalar in i mikrobilsklassen. Designen liknar väldigt mycket konceptbilen vi lärde känna på Tokyo-salongen 2007, men enligt interna Toyotakällor var det tveksamt om bilen skulle få behålla sitt säregna utseende. En andra designvariant togs raskt fram. Denna nya, endast internt visade, bil var i mångt och mycket en mix av Aygo och Yaris men ledningen fattade beslutet att återgå till grundformen. 

 Det tackar vi för. Produktions-iQkänns annorlunda och fräsch. Nog så viktigt när stil och image blir allt tyngre köpargument, särskilt bland yngre kommande kundgrupper.

 Frontpartiet har en smal grill men delningslinjen mellan front och huv bildar ett vågmönster som liknar en leende mun. Tydliga strålkastare och ett formspråk som påminner om origami, den japanska pappersvikningskonsten.

 Sidosiluetten är det som mest påminner om Smart. Hög och kort blir bilen en trulig och lekfull macka­pär som syns tydligt i trafikmiljön. Under provkörningen i och kring trendcentret Milano orsakariQstor uppståndelsen och glada hejarop.

 Aktern är mest konservativ med enkla ljusarrangemang och en baklucka som på vilken småbil som helst, inte lika egen som resten av formgivningen.

 Interiört fortsätteriQatt överraska. De stora dörrarna, som saknar alla former av skyddslister, öppnar stort och insteget är enkelt. Instrumentpanel i brun plast med olika ytstrukturer låter udda men ser snyggt ut i verkligheten. Uppblandning med skinande silverplastdetaljer känns dock inte så nytt. 

 Däremot är lager-på-lager-principen häftig, exempelvis har instrumentgruppens mätartavlor en liten vinge ovanpå den traditionella mösskärmen.

 Bakom ratten märks det attiQmer är att likna vid en kortad Auris än vid en dito Aygo. Rediga stolar som är placerade på ett rejält avstånd från varandra. Ratten är endast ställbar i höjdled och det är brett mellan fotpedalerna.iQär betydligt bredare än det korta utseendet ger sken av.

 Baksätet består av två fällbara ryggplattor som antagligen oftast kommer att vara nerfällda. Sittande ”bakom mig själv” (187 cm) får jag plats på höger sida eftersom instrumentpanelen är asymmetriskt utformad. Det gör att den främre passageraren sitter längre fram än föraren. Bakom förarstolen i ”min” position ryms på sin höjd ett litet barn. De kurviga sidobakrutorna minskar utsikten, men framåt ser man fint tack vare att stolarna är placerade brett isär.

 Med baksätet uppfällt ryms två bärbara datorer i den lilla bagage­strimman, 32 liter för att vara exakt. Bäst nyttjas platsen med fällt (ena eller båda sittplatserna) säte. Nackstöden måste plockas loss vid varje tillfälle – varken smart eller säkert.

 Chassimässigt äriQritad från ett blankt papper. För att uppnå en så lång hjulbas som möjligt – två meter – är framaxeln och växellådan med differential nykonstruerad och framflyttade. Bensintanken är bara 12 centimeter hög och är placerad mitt i bilen.

 Motorn har hämtats från Aygo, en trevlig och rapp trecylindrig tusenkubikare på 68 hästkrafter och 91 newtonmeter. Växellådorna är två till antalet – femväxlad manuell eller steglös CVT-låda, den sistnämnda är drygt 10 000 kronor dyrare.

 Känslan av kortad större bil snarare än förstorad mikrobil förstärks ute på vägen. IQ rullar stabilt även på autostradorna runt Milano. En viss nickighet på grund av det korta axelavståndet kan skönjas, men fjädrings- och ljudkomfort är mycket bra. Styrningen är el-assisterad men känslan är lagom avstämd för att göraiQkörglad.

 CVT-lådan passar givetvis bäst i stadstrafik, men mitt personliga val blir den lättväxlade manuella. 

 En växlingsindikator och grön eco-lampa hjälper den som inte är tränad i ekonomi-körning. Enligt färddatorn snittar vi cirka två deciliter över rekommenderad norm, 0,43 liter per mil. Det märks att den lilla motorn får slita hårt i den ett ton tungaiQ. Högre förbrukning ger förstås större CO2-utsläpp. De utlovade 99 grammen per kilometer verkar vara ett utslag av önsketänkande. Ett fullständigt test får utröna den saken längre fram i vinter.

 Inne i city snurrariQnästan runt sin egen bakaxel, vändcirkeln är bara 7,8 meter vilket gör att du kan göra en U-sväng närhelst du vill.

 Utrustningsmässigt är det mesta på plats inklusive elhissar, stereo, alu-fälgar, skinklädd ratt och växelspak. Ett extra paket kallat ”iQ2” kostar cirka 10 000 kronor och då får man även delvis skinnklädda stolar och automatisk AC. Navigation kostar ytterligare 15 000 kronor. 

 Efter en första tur med ToyotaiQtycker jag att japanerna verkar ha lärt sin läxa – resultatet är nästan felfritt. Drivlinemässigt saknas dock hybridtekniken från Prius men den kommer inom ett par års tid. Tusenkubikaren får slita hårt om du har bråttom vilket ökar bränsleförbrukningen dramatiskt. 

 Prismässigt liggeriQhögt, även om den är i linje med nischbilar som Fiat 500 och Mini – baspriset 137 800 kronor kan verka hämmande dessa finanskrisdagar för en annars nyskapande bil i ett allt hårdare eko-trimmat samhälle.

Toyota iQ 1,0

Pris

137 800 kronor.

Motor

Bensin. 3-cyl tvärmonterad radmotor med 2 överliggande kamaxlar och

4 ventiler per cylinder. Kompression 10,5:1. Borrning/slag 71,0/83,9 mm, volym 998 cm3. Max effekt 68 hk (50 kW) vid 6 000 r/min. Max vridmoment 91 Nm vid 4 800 r/min.

Kraftöverföring

Motorn fram, framhjulsdrift, 5-växlad manuell låda eller steglös CVT-låda.

Fjädring/hjulställ

Skruvfjädring och krängningshämmare och undre triangellänk. Fram fjäderben, bak torsionsaxel.

Styrning

Kuggstång, el-servo. Vändcirkel 7,8 meter. Antal rattvarv 2,9.

Bromsar

Skivor fram, trummor bak. Låsningsfritt system.

Hjul

Fälg fram 5 tum, däck 175/65 R15.

Mått/vikt (cm/kg)

Axelavstånd 200, längd 298, bredd 168, höjd 150, spårvidd fram/bak 148/146. Tjänstevikt ca 945–995, maxlast ca 215–265, taklast 0, släpvikt 0. Tank 32 liter.

Fartresurser

Acceleration 0–100 km/h 14,7 (aut. 15,0) s, toppfart 150 km/h.

Bränsleförbrukning/miljö*

Stad 0,49 (aut. 0,57), landsväg 0,39 (0,41), blandad körning 0,43 (0,47) l/mil. CO2 99 (110) g/km.

Skatt

360 kronor.

* Enligt tillverkaren.