Provkörning av Volkswagen 1600 TLE 1971
I år är svepande coupélinjer högsta mode. Volkswagen var tidigt ute och visade vägen redan 1965. Med Volkswagen 1600 TL, som i Touring Limousine, etablerades marknadens första ”fastback” i familjeklassen. Men mottagandet blev allt annat än entusiastiskt.
1965 florerade många rykten om en ny Volkswagen. Det talades dels om en större modell, en stark bil i tvålitersklassen. Dels ryktades det om en liten bil i enlitersklassen som skulle ersätta ”Bubblan”. För trots god försäljning var det ofrånkomligen så att den pålitliga och populära Volkswagen Typ 1 var hopplöst föråldrad. Storebror Volkswagen 1500 var i och för sig bara fyra år gammal, men den tama designen hade inte fått den stora publiken på fall.
Men I stället för en ny, modern frontmotorbil kom den kuriösa Volkswagen 1600 TL. TL står för Touring Limousine, om nu någon blir klokare av det. I en gammal amerikansk reklambroschyr från Volkswagen förklaras designen:
”Skapade vi den här designen bara för att den är elegant? Och sportig? Definitivt inte. Det skulle strida mot de principer som gäller för hur Volkswagen bygger bilar. Volkswagen måste vara konstruerad och byggd med ett syfte. Och fastbackdesignen hos Volkswagen 1600 TL har tre praktiska fördelar. Det tillbakadragna taket skapar mycket utrymme – plats för en extra stor hylla under den breda, sluttande bakrutan, plats för ett djupt lastutrymme och plats för en stark motor.”
Men utseendet togs först inte emot med öppna armar. I Tyskland kallade man 1600 TL för ”Traurige lösung”, ”ledsen lösning”. Teknikens Världs reporter var också fundersam i tidningens presentation senhösten 1965.
”Volkswagenchefen Heinz Nordhoff har ibland med visst förakt talat om ”modenycker” som han menade allför mycket fick dominera vissa bilars utseende och konstruktion. När nu Volkswagen helt överraskande presenterade en VW 1600 TL med en som det heter Amerikainspirerad långsluttande taklinje, så undrar säkert många om det inte just är en modenyck som har tagits upp.”
I ett annat nummer av Teknikens Värld presenteras Volkswagen 1600 lika avmätt. ”Vare sig man anser att det nya taket är en formgivningsmässig framgång eller katastrof, kvarstår att vagnen tar mera bagage.”
Med 2014 års syn på bildesign har jag svårt att förstå kritiken. I år är coupélinjer mer inne än någonsin, och det känns som att Volkswagen 1600 TL var 50 år före sin tid. Jämfört med många jämnåriga modeller framstår 1600 TL som både linjeren och harmonisk.
I dåtidens reklam framställs 1600 TL som den lyxiga Volkswagen-modellen, en bil för den som värdesätter god design. Samtidigt framhålls bilens praktiska egenskaper, och märkligt nog är det antalet bagageutrymmen – två till antalet – som framställs som det mest genialiska greppet. Den klassiska boxermotorn hade i Typ 3 plattats till ytterligare, därigenom hade man lyckats placera motorn under lastgolvet baktill. Utrymmet ovanför motorn ser ut att lämpa sig bäst för en resande i baskrar eller frisbees, men faktum är att paketeringen är så smart att lasthöjden är hela 35 centimeter i höjd med gångjärnen. Det räckte för att barnfamiljen i mitten av 1960-talet skulle kunna få med sig underredet till barnvagnen.
Plåten som täcker motorutrymmet är dock tunn och blir fort varm och håller även allt bagage uppvärmt. Åtskilliga svenska barn fick hålla till godo med varm saft när familjerna stannade på parkeringsfickor för att förpläga sig under helgutflykten.
Framtill finns ett utrymme som mätt i liter är ungefär lika stort som det baktill. Viktfördelningen var dock sådan att många körde omkring med ett extra reservhjul i det främre lastutrymmet, för att få mer vikt över styrhjulen.
Sammantaget är det bara att konstatera att uppdelningen i två mediokra lastutrymmen gjorde Volkswagen 1600 till en värdelös godstransportör.
Men det är inte det som slår mig när jag sätter mig i Volkswagen 1600 TL. Det är snarare kupéns ljus och rymd. När bilen kom klagade folk på att bakåtsikten var dålig. De skulle bara veta vad som skulle hända med bakåtsikten i 2000-talets bilar!
I Teknikens Världs premiärtest beskrivs interiören som ”måttfullt elegant”. Och det är på pricken vad det handlar om. Interiören har en dos av elegans över sig, med klädda dörrsidor med kartfickor – inte vardagsmat på den tiden – och framstolar med något så futuristiskt som nackskydd. Så är också provbilen av årsmodell 1971.
Volkswagen 1600 TL bjuder på en riktig tidsresa. Det var ju i sådana här bilar man växte upp, bilar med säkerhetsvadderad instrumentpanel och ett tidsenligt handtag i instrumentpanelen. Varför satt det där egentligen? Det var inte bilens blixtrande acceleration som gjorde att passageraren behövde hålla i sig.
Tänk att man inte ens behövde ha fläkten på för att det skulle blåsa friskt i kupén. Det känns som om friskluftsintagen drar in stormvindar, utan att man ens behöver starta fläkten.
Men det som verkligen gör intryck på mig är bilens mekaniska kvalitet. Visserligen provkör jag ett riktigt lågmila-exemplar med bara 10 000 mil på mätaren, men jag måste erkänna att klick-känslan i växellådan och den trevliga styrningen imponerar. I landsvägshastighet är det fortfarande skrammelfritt, och ljudet från den luftkylda svansmotorn är överraskande väl dämpat. Allt fungerar, till och med klockan tickar trivsamt.
Reglagen är fortfarande distinkta. Dock ytterst fåtaliga, det räckte att kunna sätta på ljus, fläkt, torkare och vindrutespolning. Spolning som för övrigt drevs med hjälp av lufttrycket i reservhjulet. När modellen introducerades 1961 fanns totalt fyra tryckknappar, vilket ogillades av Teknikens Världs testare eftersom de ansågs lätta att ta fel på i mörker!
Provbilen heter 1600 TLE, och E står för ”Einspritzung”, elektronisk bränsleinsprutning från Bosch, världens första på en serietillverkad bil.
Det var slitstyrkan som var nyckeln till bilens framgång. För egentligen kom Volkswagen 1600 TL till korta på en rad punkter när den jämfördes mot Opel Rekord, Ford Taunus och andra moderna konkurrenter som ståtade med riktigt stora lastutrymmen och som hade bättre prestanda.
Värmeproblematiken, Volkswagens gamla akilleshäl, hade dock lösts genom att Svenska Volkswagen standardmonterade Eberspächer bensinvärmare.
Tre karossversioner av Volkswagen Typ 3 fanns att välja på. Sedan- och kombimodellen med två dörrar kom först, med premiär på Frankfurts bilsalong 1961. Beteckningen var 1500 och modellen lanserades som en mellanklassbil, trots att den egentligen bara var några centimeter längre än Volkswagen Typ 1 och hade samma hjulbas på 2,4 meter.
Volkswagens ledning under Heinz Nordhoffs chefskap var oerhört konservativ, något som höll på att stjälpa biltillverkaren under slutet av 1960-talet.
Men att lansera en svansmotorbil 1961 ansågs inte helt omodernt. Flera tillverkare höll liv i svansmotorkonceptet och Chevrolet hade lanserat Corvair med boxersexa baktill 1960.
Men marknadens mottagande var allt annat än positivt. Typ 3 var initialt inte lika felfri som den beprövade Typ 1 och definitivt väldigt rostkänslig. Droppen kom när den tyska konsumenttidskriften DM testade Volkswagen 1500 1964 med slutbetyget ”ej att rekommendera” och ”otillförlitlig”. Som att svära i kyrkan. Man anklagade Volkswagen för att ha gjort vissa konstruktionsfel.
Volkswagen svarade med att stämma organisationen för förtal, och en debatt utbröt i Västtyskland om hur man bör testa bilar.
Efter en rad förbättringar fick Volkswagen Typ 3 högre kvalitet, och blev tillräckligt bra för att säljas i hela 2 500 000 exemplar fram till 1973. Men då var också konstruktionen ordentligt passé, Heinz Nordhoff avliden och svansmotorkonceptet likaså.
Redan året därpå debuterade Volkswagen Passat och resten är, som man brukar säga, historia.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar 7/2014.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Volkswagen 1600 TLE (Typ 3) 1971
Ursprungligt pris (1971): 16 735 kr.
Uppskattat pris (2014): 60 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig boxermotor, stötstänger, 2 ventiler per cylinder. Bosch insprutning. Cylindervolym 1 584 cm3. Max effekt 54 hk (DIN) vid 4 000 r/min, max vridmoment 110 Nm vid 2 200 r/min.
Kraftöverföring: Motorn bak, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell låda.
Däck: 6,00-15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 240, längd 435, bredd 164, höjd 147, spårvidd f/b 131/135. Tjänstevikt 1 070, maxlast 370. Tank 40 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–80 km/h ca 14,5 s. Toppfart 141 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,0 l/mil.
Fakta
När bilen lanserades hösten 1965 kostade 1600 TL 14 480 kronor, medan Volkswagen 1500, med tvådörrars sedankaross, kostade 13 300 kronor. En relativt stor prisskillnad, men så var 1600 också betydligt starkare, med 65 hästkrafter i stället för 54 hästkrafter i 1500. Som jämförelse kan nämnas att Volkswagen 1200 kostade 10 067 kronor, Saab 96 12 200 kronor, Volvo Amazon 15 900 kronor. Mest sålda Typ 3-versionen var kombimodellen Variant. Drygt 2 500 000 exemplar tillverkades av Typ 3 1961-1973.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se