Provkörning av Volvo 1800 S Cabriolet
Volvo tillverkade aldrig någon egen cabrioletversion av P1800, men det utesluter inte att försöken varit många.
När den kortvariga produktionen av öppna Volvo P1900, bilen byggdes enbart i 67 exemplar, lades ned 1957 laddade Volvo om rejält och satsade på en folksportbil baserad på Amazon-teknik i stället. Modernare i allt var P1800-modellen när den lanserades 1961, och även bättre på det mesta. Utom att finnas som cabriolet.
Särskilt amerikanska kunder önskade att Volvoledningen skulle falla till föga och ge dem en roadster värd namnet men det var inte förrän Volvohandlaren Stanley Lazarus utanför New York skred till verket 1964 som de första 1800 Convertible producerades.
Genom sitt nära nätverk med karosskonverterare, sufflettmakare och lackerare ansvarade Lazarus och hans firma Volvoville för ett 30-tal ombyggda öppna 1800. De allra första var veka i konstruktionen. Första provkörningsrapporterna berättar att dörrarna öppnade sig när man körde över vägskarvar. Därefter infördes rejäla L-förstärkningar av bottenplattan. Volvovilles 1800 Convertible är i dag hett eftertraktade samlarobjekt bland entusiaster världen över.
Liknande konverteringar utfördes av enstaka holländska och belgiska Volvohandlare under 1960-talet men även handbyggda exemplar långt senare visar att idén om en öppen 1800 kanske var den felande länken i en övrigt lyckad industrisatsning?
Vi plockar ut en bil som konverterades så sent som i mitten av 1990-talet, av dåvarande ägaren Stefan Lindfors. Han byggde även om Volvo PV till cabriolet enligt gammalt mönster. Lindfors bilar har bland annat sålts till samlare i Europa, bland annat till den i Volvosammanhang kände belgaren Guy Vermant, som till vardags driver nybilsförsäljning av Volvo i tredje generationen.
– Guy hör av sig en gång om året och undrar om min bil är till salu, men jag säljer inte, berättar Krister Cervin i Göteborg som äger denna fina 1800 S cabriolet av 1969 års modell.
Noterbart är att Lindfors var oerhört noggrann i sin ombyggnadsfilosofi. Exempelvis är sufflettställningen milsvitt snyggare och bättre paketerad än hos Volvoville-bilarna, som mest liknar uppspända ABC-bomullstält med tygtaket uppe.
Det som mest skiljer ut ”vår” bil är hardtop-lösningen. Coupétaket har behållits intakt. Med hardtopen på plats ser bilen ut som vilken grön, färgkoden ”mörkgrön 94” fanns 1967-71, 1800 S som helst. Granskning visar att skarven mot vindrutans ytterkanter glipar en del men mot bakluckan är det sugpassning som gäller.
Konstruktionen liknar Mercedes SL Pagoda, takspännen klämmer åt taket framåt och nedåt, uppe i fart stabiliserar hardtopen en del flex i karossen. Det krävs två personer att frigöra den snygga men tunga takkåpan, som vi placerar på en filt som ligger utlagd på golvet. Formerna på 1800-karossen ser ut att vara gjorda för roadsterlooken. Bakskärmarnas spikraka pressveck bildar avslut för partiet bakom den öppnade sittbrunnen. I sidobackspeglarna är det lätt att börja stirra på kromlinjalerna även under fart. Detaljerna är många och samtliga stiliga. Få svenska vagnar har ägnats så mycket omsorg till form som just P1800. Legendariska designern Pelle Pettersson, då i sin tidiga studieungdom, lyckades på sitt första och enda försök att skapa en sportbil.
Fler öppna Volvo-bilar
Allra första Volvon var faktiskt en cabriolet. ÖV4 – Öppen Vagn 4 cylindrar – kom 1927.
Nordbergs karosserifabrik konverterade flera Volvomodeller till öppna cabrioleter, en av de mer kända är PV61.
Volvo P1900 baserades på PV 444, byggdes enbart i 67 exemplar. Plastkaross, precis som Corvette.
Framhjulsdrivna Volvo 480 handbyggdes som cabriolet och med targatak. ”480 Fastback” står utställd på Volvos museum.
Första generationen C70 (produktion 1996–2005) byggdes som cabriolet och coupé, nuvarande C70 (2006–) har plåttakslösning.
Sittpositionen är låg, hakan landar precis över midjekanten när man sjunkit ner i de för sin tid superergonomiska sätena med de rektangulära nackskydden som i form och storlek liknar benskydden hos en samtida hockeymålvakt.
Vi letar oss ut från Göteborg, touchar först Lundbyverken där de första 1800 S-bilarna byggdes 1963 och som numera inkvarterar Volvo Lastvagnars utvecklingscentrum, sticker norrut upp mot Kungälv. Direkt efter Bohus fästning håller vi höger och letar oss via klappriga kullerstensgator längs med Göta älvs västra strandkant. Den gamla landsvägen upp mot Ljungskile och Uddevalla är populära bland hoj- och hobbybilsåkare, men denna dag får vi endast morsa på en Porsche 911 Carrera 2 från 1990 och asfaltsläggare. Vi tackar för att myndigheterna håller i gång med väghållningen även på våra favoritsträckor!
Den korta växelspaken styr rakt ner bland kuggarna i den fyrväxlade manuella lådan. Motståndet finns där, känslan är rå och mekanisk, samtidigt direkt och kommunikativ. Med den sugrörstunna metallpinnen på höger sida går den elektriska overdriveväxeln i. Ingreppet är mjukt, på kurvig och backig landsväg pendlar man gärna mellan fyran och överväxeln med ett lätt knyck på högerpinnen.
Volvo 1800 S är ingen raket, mer av en effektiv mini-GT. Företaget satsade aldrig riktigt på rally eller racing på sin tid – ett måste för att bli omskriven och omtyckt som en sportig figur. Helgonförklarad i egna reklamblad räcker inte. En av anledningarna till att det fortfarande går att få tag på hyfsade exemplar till rimliga priser. Men då pratar vi vanliga P1800, S- och E-modeller. Knappast unika cabrioleter som detta unika exemplar.
Stannar till, provlyfter den komplicerade sufflettställningen några gånger. Gör man inte proceduren korrekt fastnar man och tvingas göra om. Suffletten ligger väl gömd under tre täcklock efter det att baksätesryggen fällts och framsätena skjutits fram. Slutresultatet är en sidoprofil som härmar plåttakets taklinje. Kanvastyget stramas upp, spänner upp den beiga textilen på ett påfallande stolt och friskt vis. Betydligt skarpare än hos Volvoville 1800 Convertible. Vi skymtar den höga och ljusbleka industrianläggningen långt nere i Uddevallas hamn. Med det signifikanta typsnittet står det ”Pininfarina” uppe i hörnet på det högsta huset. Efternamnet som vi annars är vana att associera med italiensk bildesign är också ansvariga för tillverkningen av Volvos enda nuvarande cabrioletmodell, C70. Vi undviker dock att rulla in på fabriksområdet för att ta en klichéfylld bild till arkiven.
Med Uddevallabron i ryggen och det svepande frontpartiet pekandes söderut igen känns ändå en imaginär hälsning från den moderna svensk-italienska skönheten från Bohuslän helt rätt. Öppet är ändå bäst.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar 1/2010, det första numret.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Volvo 1800 S Cabriolet 1969
Ursprungligt pris (1969): 24 800 kr.
Uppskattat pris (2010): 250 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Förgasare . Cylindervolym 1 986 cm3. Max effekt 118 hk vid 5 800r/min,max vridmoment ca 170 Nm vid 3 500 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell med elektrisk överväxel.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 175/70 R15.
Mått /vikt (cm/kg ): Axelavstånd 245, längd 435, bredd 169, höjd 128, spårvidd f/b 132/132. Tjänstevikt 1 190, maxlast 260. Tank 45 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 12,0 s. Toppfart 180 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,00 l/mil.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se