Provkörning av Volvo PV 544 "Rally" (1964)
Alla bilar har sin historia. Sedan finns det bilar som har en riktigt intressant bakgrund. Här har du historien om en Volvo PV som räddades från en bilskrot utanför Nairobi i Kenya och kördes i Midnattssolsrallyt i somras.
Kjell Lundberg, Stockholm och Sigurd Rege, Göteborg, jobbade tillsammans i östra Afrika i tretton år. Vi pratar åren 1980 till 1993.
Under den tiden började det ryktas om ett Safarirally för historiska rallybilar och grabbarna ville vara med. Men de ville köra svenskt.
Vid ett besök, i helt andra ärenden, på en bilskrot i Langata utanför Nairobi, såg de en Volvo PV 544 i miserabelt skick. Ett vrak helt enkelt.
Men de kunde inte släppa tankarna på bilen och slutligen köptes den och transporterades till Embu där grabbarna bodde. Året var 1989.
När bilen började granskas på närmare håll insåg de att det här skulle bli både kostsamt och dyrt. Men drömmen om att köra ett klassiskt Safarirally med bilen fick dem att sätta igång i alla fall. När tidigare ägarpapper granskades visade det sig att KHS 544 ägts av bland annat Joginder Singh, en sikh som vann Safarirallyt tre gånger sammanlagt och varit en levande legend. För oss skandinaver är Joginder kanske mest känd efter sin första seger i Safarirallyt, 1965. Han körde en Volvo PV544. Vinnarbilen var Tom Tranas efterlämnade bil från Volvos satsning i Safarirallyt 1964 med fyra bilar. Tom Trana krockade sin bil redan första dagen.
Joginder Singh kontaktades och bekräftade såväl verbalt som skriftligt att han varit ägare till KHS 544 och att den i hans händer tränats med i skogen, körts i racingtävlingar (Nakuru Race Track) och backtävlingar. Men inte i Safarirallyt.
Det finns dock bevis för att KHS 544 kördes i Safarirallyt 1971 (6441km) och möjligen också vid två andra tillfällen, men det finns tyvärr inte dokumenterat.
Enligt Volvos historiska arkiv är tillverkningsdatum för bilen 3:e april 1963 men den färdigrapporterades först 2:a december 1963. Den registrerades i Kenya 27:e februari 1964. Det troliga är att bilen sedan den tillverkats tillbringat en del tid hos Jannessons Smedja på Torslanda i Göteborg där den byggdes om till rallybil.
Smedjan var verkstaden som byggde tävlingsbilar åt Volvos fabriksteam men även för privatkunder. Enligt uppgift passerade upp till 150 bilar genom Smedjan varje år, men det finns inga arkiv från Smedjan som visar vilka chassinummer som preparerats där genom åren.
I jämförelse med hur dagens rallybilar prepareras var det förstås förhållandevis lite som skedde med en Volvo hos Smedjan. Men på den tiden var det stort. I stora drag gjordes följande: Motorn, B18B från P 1800, trimmades till 108 hästkrafter i Grupp 1, 115 hk i Grupp 2. Original gav motorn 90 hk SAE.
Man bytte till tätstegad växellåda.
Bakaxel med utväxling 4:56 eller 4:88, och med differentialspärr.
Bilen försågs med safariframvagn (förstärkt), och med dubbla stötdämpare fram.
Den fick även skivbromsar från Amazon 122 S och bränsletank på 70 liter. Det var egentligen två underdelar från 35-literstanken som svetsats samman. Skulle man inte köra långa tävlingar behövdes inte detta.
Varvräknare (Smith) monterades på A-stolpen.
Sportstol till föraren samt fällbar Amazonstol och trippmätare, typ Haldex, för kartläsaren.
På den här tiden var det krav på att inredningen skulle vara original så baksätet satt kvar.
På grund av de dåliga vägarna och avstånden i Östafrika så byggdes bilen om på flera punkter för att klara dessa förhållanden. KHS 544 försågs därför med hydraulisk koppling, bakaxeln förstärktes med ytterligare stag och dubbla bränsletankar.
Denna Volvo PV 544 klassar därför inte in i Appendix K-reglementet som är extremt noga med att allt ska vara original eller som bilarna var homologerade av bilfabriken som det var just det året. Detta medför att bilen inte kan delta i ”riktiga” historiska fullfartstävlingar. I Midnattssolsrallyt fick bilen därför köras i regularity-klassen där det gäller att hålla en snittfart på 50 km/h. Nog så svårt detta eftersom tiderna inte bara mäts från start till mål på en sträcka, utan även flera gånger under sträckans gång (hemliga mätpunkter). Kör man för fort eller för sakta får man minuspoäng. Kör man kontinuerligt för fort kan man uteslutas.
Nåväl, åter till Kenya. Grabbarna Lundberg och Rege beställde i stort sett det mesta av delarna som behövds från Sverige. Motor, växellåda och bakaxel och all plåt som behövdes. Till och med färgen, California White.
När det var tänkt att det första klassiska Safarirallyt skulle köras 1990 (det blev inställt) var bilen långt ifrån klar. 1993 när deras kontrakt upphörde var bilen till det yttre körbar och motorn startad. Men mycket återstod.
Bilen lämnades kvar i Kenya hos Amazon Motors (Volvos återförsäljare av personbilar i Kenya) där den vid ett flertal tillfällen visades upp, Joginder Singh var även och tittade på bilen i utställningshallen och berömde Lundberg och Rege för utfört arbete.
2006 fraktades bilen hem till Sverige, men studier och iordningställande av ett par andra veteranbilar gjorde att det dröjde ända fram till sommaren 2014 innan bilen blev registrerings- och kontrollbesiktigad.
Och detta nådens år får jag provköra bilen en kort sväng. Rolf Lundblad, som motortestar bilar även åt Teknikens Värld, har testat bilen på rullande landsväg och motorn lämnar 103 hästkrafter.
– Det skulle gå att få ut de 108 hästkrafter som Tom Trana hade genom att laborera med bränslenålarna i förgasarna, säger Rolf Lundblad.
På tomgång snörvlar motorn så där underbart härligt som bara en B18 med dubbla SU-förgasare kan göra. Och på låga varvtal är motorn svårbemästrad. Det krävs varvtal helt enkelt.
Bilen är inte helt återställd efter Midnattssolsrallyt, det är lite trassel med kardanaxeln så några yviga sladdar är det inte tal om. Det handlar mest om att köra för fotografering.
Men jag känner att det är gott gry i motorn och att det blir sanslöst varmt i kupén.
Hur det var att köra Safarirallyt i en sådan här bil vill jag knappt tänka på. Det var hårdare grabbar och tjejer på den tiden – helt klart.
I alla fall har jag fått köra en Volvo PV med unik historia, och det är jag glad för.
Att bygga om den till Appendix K skulle bli kostnadskrävande och Kjell Lundberg vill heller inte förstöra den unika karaktär bilen hade/har så den får nog förbli som den är, om än i ännu bättre skick.
Smart, tycker jag.
Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar 9/2014.
Mer från Klassiska Bilar läser du här!
Volvo PV 544 "Rally" 1964
Ursprungligt pris (1964): Cirka 13 000 kr.
Uppskattat pris (2014): Cirka 300 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. SU-Förgasare. Cylindervolym 1 779 cm3. Max effekt 103 hk vid 5 325 r/min, max vridmoment 141 Nm vid 5 090 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, 4-växlad manuell låda.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 165 R 15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 260, längd 445, bredd 159, Tjänstevikt 1 080 kg, Tank 70 liter.
Fartresurser: Acceleration 0-100 km/h ca 14 s. Toppfart ca 155 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning ca 1,5 l/mil.
Joginder Singh – The flying sikh!
Den Kenyafödde indiern Sardar Joginder Singh Bhachu är för evigt förknippad med Volvo PV och Safarirallyt. Han segrade 1965 och klarade av vad det svenska fabriksteamet inte gjorde året innan. Joginder Singhs bil kördes 1964 av Tom Trana och var ordentligt sliten när Singh köpte den av Amazon Motors i Nairobi. Då hade bilen körts 700 mil i tävlingstempo på obönhörliga östafrikanska skitvägar.
Singh körde Safarirallyt 22 gånger och kom i mål 19 av dem. Tre gånger som segrare men 1974 och 1976 körde han Mitsubishi.
Joginder Singh körde även Svenska Rallyt två gånger, då i en Volvo Amazon som han fick låna av Volvo. Han kom i mål men långt ifrån som segrare. Joginder Singh avled i London i oktober 2013. Han blev 81 år gammal.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se