Provkörning av Willys-Overland Jeep CJ2A

Om man satte stora terränghjul på en Mazda Miata skulle man förmodligen få något som liknar en Willys Jeep. Kanske inte utseendemässigt men åtminstone när det gäller körupplevelse. Jeepen, liksom Miatan, är lätt, kvick och lyder förarens minsta vink. Skillnaden är att Jeepen även fungerar utanför den asfalterade vägen och har utkämpat flera krig, däribland ett världskrig.
Karriären i den svenska krigsmakten blev kort men framgångsrik. Trots stor produktion av inhemska fordon valde den svenska armén att köra Willys Jeep under 1950-talet. Förklaringen är enkel – de var billiga och dugliga. Efter andra världskrigets slut stod tusentals Jeepar och andra amerikanska krigsfordon i depåer runt om i Europa eftersom amerikanerna inte hade möjlighet att skeppa hem dem. Den svenska krigsmakten köpte förutom en hel drös Dodge Weapons Carrier även 166 överskottsjeepar av modellen Willys MB direkt efter krigsslutet.

Jeeparna fraktades hem till Sverige och placerades på olika regementen där de genast blev mycket populära. De skulle främst användas som spaningsfordon, transportfordon samt nyttjas vid olika specialuppgifter men de kom mest att användas som befälsbilar. De små och kvicka jeeparna var perfekta för stressade befäl som behövde susa runt mellan de olika barackerna. De behövde inte ens öppna någon dörr, det var bara att hoppa på bilen som om den vore en hästvagn, och det fanns plats för hur många befälskompisar som helst på det lilla flaket.
Jeepens framgångssaga är inte så lite osannolik med tanke på vilket hafsverk den var till en början. Ett stressat amerikanskt försvar gav år 1940 företagen Bantam, Ford och Willys Overland i uppdrag att ta fram varsin prototyp enligt en uppsättning krav som ställdes av försvaret.

De fick 49 dagar på sig. Den 23 september 1940 blev Bantan först med att presentera sin prototyp på arméns testbas i Baltimore och något senare kom Ford och Willys Overland med sina bidrag. Bantam kallade sin bil 40BRC, Fords hette kort och gott GP och Willys betecknade sin bil MA (Military model A). 1 juli 1941 bestämdes att Willys Jeep, som nu hade bytt namn till MB, var bäst och Willys Overland fick nu en order på 16 000 jeepar. Serieproduktionen skulle starta snarast.

När det började stå allt mer klart att USA inte skulle kunna hålla sig utanför världskriget insåg man att Willys-fabriken omöjligt kunde hinna tillverka det stora antal jeepar som skulle behövas i kriget och Ford beordrades att starta tillverkning av en Jeep efter Willys ritningar med beteckningen Ford GPW.
Nu gick det undan. Med två stora bilfabriker som inte gjorde annat än spotta ur sig jeepar skulle arméns behov tillgodoses. Fram till augusti 1945 byggdes nära 360 000 Willys MB och nästan 280 000 Ford GPW.
Till Sverige kom den första redan i slutet av 1944, via flyg från England till Bulltofta. Det var en Ford GPW och svenska Ford Motor Company passade på att bjuda in pressen till demonstration och provkörning på Gärdet i Stockholm.

Hur många Jeepar som letade sig till den svenska krigsmakten under efterkrigsåren är inte känt, vissa säger att det kan ha varit så många som 2 000. Klart är att Jeepen blev så omtyckt att krigsmakten även köpte den så kallade fredsjeepen (beteckning CJ2A) som tillverkades fram till 1953 och i Sverige såldes av Scania Vabis. Den militära beteckningen på fredsjeepen blev Willys Overland jeep CJ2A, eller Tgbil ½ ton.

Artikeln publicerades ursprungligen i Klassiska Bilar nummer 3/2013.

Mer från Klassiska Bilar läser du här!